Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KA TEKES TITAN LÄ SNINGEN.
115
i det nittonde eller tjugonde seklet fordrar, att våra barn
skola svälja, ehuru kyrkan fritager dem från att smälta den.
Treenighetsläran skall blott inpräglas i minnet och läras
utantill.
En framstående svensk teolog — professor F. A.
Johansson — har i en uppsats »Behöfva vi en ny katekes?», införd i
Kyrklig Tidskrift 1898, yttrat följande: »leke kan det till
exempel anses lämpligt att i katekesen ha den äldre teologiens
formuleringar för treenighetsläran, hvilka måste vara ofattbara
för icke-teologer. Dess läror skola framställas på ett enkelt
och åskådligt sätt, som omedelbart förmår verka lif. Så till
exempel är det ej mycket fruktbärande för det kristliga lifvet
att undervisa om Sonens eviga födelse af Fadern, om Andens
utgång af Fadern och Sonen m. m. sådant. Men däremot är
det högst fruktbärande att lära ungdomen, hurudan Gud är,
sådati han uppenbarat sig i sina verk, hurudan den Frälsare
är, som förmått aflyfta mänsklighetens syndabörda o. s. v.
Och fruktbärande är det äfven att framställa det inbördes
förhållandet mellan Gud, Frälsaren och Anden, sådana vi lära
känna dem i deras gemensamma verk. Det är en fruktbärande
treenighetslära.»
Men vi återvända till vår lille spörjare. När han icke
lyckas erhålla något tillfredsställande svar på sina frågor, så
tiger han, och om han är snäll, fortsätter han att läsa sina
läxor utan att ens försöka tänka på innehållet — ty hvartill
skulle sådant tjäna? — och lyssnar med förströdd uppsyn till
lärarens vackra ord och förklaringar, om några sådana
händelsevis skulle förekomma. Det förut så lifliga, varmhjärtade,
re-ligiöst-intresserade barnet har blifvit religiöst-likgiltigt, och
likgiltigheten kan med åren öfvergå till religiös slöhet, men
kan också, såsom vi här ofvan anmärkt, allt efter individens
skaplynne och lifvets mångahanda olikartade inflytelser,
förbyta sig i mångahanda andra former af sinnelagslif. Bakom
likgiltigheten lurar fortfarande det tvifvel, som under
katekesläsningen insmugit sig i hans barnasjäl, tvifvel på sanningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
