Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER VISNINGEN I BIBLISK HISTORIA. 139
teser eller dess opröfvade forskningsfrukter, utan så, att
ingenting i läroboken får stå i strid mot det vetenskapliga
sanningsmedvetandet. I öfverensstämmelse med denna sats fordra vi,
att hvarje utgifvare af en biblisk historia skall i sanningens
intresse angifva hvad som i framställningen är en helig sägen
till skillnad från hvad som är historia eller åtminstone hvilar
på historisk grund. leke skulle väl t. ex. den sköna sägnen
om hvad herdarne hörde och sågo vid Kristi födelse förlora
sitt oskattbara andliga värde, om den inleddes med ett »det
förtäljes» eller något dylikt. Men äfven om en dylik
anordning kunde anses mindre behöflig hvad Nya Testamentet angår
eller därstädes stöta på stora svårigheter, så är den enligt vår
öfvertygelse så mycket nödvändigare angående de i och för
sig så innehållsdigra och högstämda begynnelsesägnerna i Gamla
Testamentet, hvilka, just emedan de icke kunna borttagas, utan
att det hela sönderbrytes, fordra att blifva behandlade så, att
de icke blifva stötestenar för hvad som är högre än ali historia
eller sanningen själf. Särskildt gäller detta skapelsehistorien.
Ingen bildad teolog i våra dagar och icke heller någon andans
man, såvida han icke är antingen ytterligt enfaldig och okunnig
eller fanatiker eller slutligen hycklare, torde väl vilja förfäkta
förgångna tiders fromma eller menlösa antagande, att den
allsmäktige Guden, om hvilken vi låta våra barn tro och
bekänna, att han icke blott i begynnelsen skapat allt, utan också
fortfarande skapar och håller allt vid makt, skulle hafva
till-hviskat någon människa vare sig jude eller icke-jude uppgiften
om antalet af de dagar han behöfde för att fullborda sitt
skapelseverk — och att den som blindt tror på den s. k.
verbalinspirationen icke äger rättighet att utbyta ordet dagar mot
världsperioder eller något dylikt, är ju tydligt, emedan han i
och med detsamma kastar öfver bord sin ståndpunkt, lika litet
som han från denna ståndpunkt äger rättighet att söka
bortförklara den uttryckliga uppgiften, att Gud »hvilade» på sjunde
dagen, hvaraf väl åter skulle följa, att han från och med denna
»dag» — tidens första helgdag — upphörde att skapa. leke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
