Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 OM UNDER VISNING SSÄ T T OCH LÄROBÖCKER.
konstens teori och praktik i andra på detta område mindre
gynnsamt utrustade länder?
De fackmässiga lärare, som företrädesvis anlitas af
personer, hvilka söka utbilda sig för skådespelarbanan, känna oftast
ingen annan metod än att öfva lärjungen i framsägning eller
utförande af vissa diktalster med samma språkljud, betoning
och stundom också samma minspel och åtbörder, som de
själfva använda. De skapa på detta sätt icke konstnärer,
utan blott efterapare och, hvad värre är, de förtrycka
lärjungens individualitet eller försvaga grundförutsättningarne för
hans själfständiga utveckling.
När en person undervisas i musik, måste han först inlära
och öfva de s. k. elementen — tonsteg och taktenheter,
handgrepp, skalor o. s. v. — hvarefter han, om undervisningen
är god, får öfvergå till läran om tonbildningen ur estetisk
synpunkt, öfva sig i konsten att träffa olika stämningars
tonfärg och öfriga uttryckssätt. Men hufvudändamålet med denna
förskola är att sätta lärjungen i stånd att på egen hand inöfva
och utföra hvilket nytt stycke han behagar, såvida detta
nämligen ligger inom gränserna för hans naturbegåfning eller
tekniska färdighet.
Af dylika element eller af en dylik förskola finns dock
föga eller intet på den vanlige deklamationslärarens område.
Hans grundregel är och förblifver: »Gör som jag», och
lärjungen, som sträfvar att lyda denna maning, förvandlas så
småningom till en förkonstlad eftersägare eller eftergörare,
hvilken dessutom ej sällan råkar ut för missödet att tillägna
sig mästarens alla fel, men endast få af hans förtjänster. En
förkrympt begåfning och en oskön »stelform», det så kallade
»maneret», blifva ofta den enda frukten af en så beskaffad
undervisning.
Undervisningen i detta ämne, sådan den vanligen
bedrifves i våra skolor, är lika metodlös, lika blottad på elementärt
underlag, men icke så farlig som deklamationslärarens af det
enkla skäl, att lärjungen på skolbänken i de flesta fall får lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
