Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 OM UNDER VISNING 8 SÄ T T OCH LÄROBÖCKER.
underbyggnad. Ljudläran behandlar han på gammaldags vis
under öfverskriften »Des lettres» och tycks icke ens känna till
skillnaden mellan ljud och ljudtecken. Vidare upprepar han
från föråldrade läroböcker satsen, att konsonanterna äro
sådana »bokstäfver», som icke hafva något ljud i och för sig
och kunna uttalas endast med tillhjälp af en vokal. Till de
enkla konsonanterna räknar han följaktligen äfven x och till
de sammansatta ch, ph m. fi. Till de dentala konsonanterna
räknar han n, d, t, s, c, z, och alla dessa, n inberäknadt,
frambringas blott genom att låta tungan stöta mot öfra tandraden!
Vokalerna indelar han i enkla och nasala, hvartill han bifogar
den märkliga upplysningen, att de nasala vokalerna endast
kallas så, emedan de uttalas på samma sätt som de
motsvarande enkla, ehuru en viss sammandragning af munnens muskler
jämte läpparnes utskjutning förlänar dem det »döfva ljud»,
som benämnes nasalt.
I fråga om bestämningsbetoningen framhåller han i likhet
med de flesta författare på detta område, att
bestämningsorden hafva ett högre betoningsvärde än det eller de ord,
som bestämmas, ehuru han lika litet som de flesta af sina
föregångsmän inlåter sig på försöket att systematisera denna
viktiga del af läran om det muntliga föredraget. I fråga om
sinnelagsbetoningen inskärper han företrädesvis den lika
allmänna som obestridliga satsen, att tonen och tonböjningen
skola rätta sig efter innehållets beskaffenhet o. s. v. Läran
om ansiktsuttryck och åtbörder sammantränges slutligen på
två trycksidor och innehåller föga annat än de välbekanta
godtköpssatser, hvilka så många engelska och franska författare
på detta område pläga i omskrifven form låna ur hvarandras
böcker.
Författaren till »L’art de bien dire» (4*.de upplagan Paris
1891) är H. Dupont-Vernon, en lärjunge till den berömde
Regnier och själf medlem af »La Comédie Frangaise» samt
»Licencié en droit, officier de Tinstruction publique» och
»Professeur aggrégé au Conservatoire». Att döma af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
