Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER VISNINGEN I MODERSMÅLET.
169
ännu flere — men då iakttagandet af desamma förutsätter
ett synnerligt fint öra och en stor öfning, kunna
bestämnings-betoningsgraderna för nybörjaren inskränkas till två eller högst
tre utom det grundtonstryck, som tillfaller subjektet, då detta
är ett begreppsord.
Användningen af denna metod icke blott i modersmålet
utan äfven i de främmande skolspråken, i synnerhet de
lefvande, skulle utan tvifvel snart medföra en välbehöflig reform
uti det i våra skolor vanligen så underhaltiga
uppläsningssättet.
Man iakttage t. ex. betoningstecknen i följande vanliga
___ 1 2 _ 2 1
satser: Han borde ju hafva haft tand för tunga» eller »Once
___ 2 _ 1 __ + 1 ______ 2 __
upon a time a nice little girl lived in a village» eller »Qui
__ i ___ 2 . 3
est ce qui a écrit cet article si injuste?»
Vid uppläsningen af den ofvan anförda svenska satsen
skulle många lärjungar i mellanklasserna frestas att göra
oberättigade uppehåll mellan några af de fyra första hjälporden
eller också skulle lärjungen glida öfver »tand» och »tunga»,
som om de vore obetonade eller kanske göra sig skyldig till
båda dessa fel. Det första framsägningsfelet skulle göra
fram-sägningen trög och onaturlig, det senare ej tillräckligt tydlig.
Vid framsägningen af den franska eller engelska satsen skulle
många lärjungar äfven i de högre klasserna lätt göra paus
mellan några af de hjälpord, som borde liksom flyta in uti
hvarandra, såvida icke uppläsaren för att visa sin uttalsfärdighet
framsluddrade hela satsen på ett sätt, som gjorde den hardt när
obegriplig. Tillämpades åter betoningslagarna vid
framsägningen, skulle däremot dessa satser ljuda ledigt och naturligt,
språkljuden bättre komma till sin rätt, och framför allt skulle
man i de främmande språken, särskildt franskan, slippa tillämpa
den i nyare, i synnerhet franska läroböcker framhållna regeln
om »bindning», som utom andra svårigheter vanligen äfven
gör vissa ord svårbegripliga. Hvad man åsyftar medelst bind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>