Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER VISNINGEN I MODERSMÅLET.
173
andningspauserna skiljes mellan verkliga inandnings- och
af-stängnings- eller afspärrningspauser (hvad Benedix kallar
»Absetzen»), eller då uppehållet åstadkommes blott därigenom
att luftströmmen för ett ögonblick afstänges, utan att en
verklig inandningsakt kommer till stånd, såsom t. ex. vid en
uppräkning under tydligt föredrag af enkla biordnade satsdelar,
»fadern, modern, brodern» o. s. v. De båda i våra vanliga
läroböcker så ofta förekommande satserna, att inga andra
framsägningspauser finnas än sådana, som i skrift äro angifna
medelst skiljetecken, samt å andra sidan att alla dylika
skiljeteckenspauser också skulle vara inandningspauser, måste anses
såsom oriktiga och vilseledande.
Hvad åter tydlighetens och uttrycksfullhetens pauser
angår, så äro dessa af lika många slag som hufvudarterna af
betoning. De i vers förekommande rytmiska pauserna stå
slutligen förnämligast i formskönhetens tjänst.
Till lärobokens båda kurser ansluter sig till sist en
särskild läsebok, den till första kursen hufvudsakligen af lyriskt
och episkt, den till andra kursen däremot hufvudsakligen af
retoriskt och dramatiskt innehåll. Hvardera af dessa
läseböcker och särskildt den till första kursen hörande, hvilken nu
föreligger färdig i handskrift, inledes af en afdelning, i hvilken
öfningsstyckena ej äro kastade om hvarandra, utan äro ordnade
enligt grundtillståndens system. Hvarje särskild liten
underafdelning afspeglar sålunda företrädesvis blott ett enda
tillstånd (glädje, sorg, arter af kärlek, medlidande,
skönhetskänsla, vrede o. s. v.) och åsyftar att utgöra en förskola för
framsägning af stycken, som äro uttryck för mera olikartade
stämningar, t. ex. Sven Dufva. Men äfven i läsebokens öfriga
afdelningar har författaren, så vidt möjligt varit, sökt ordna
öfningsstyckena så, att hvarje särskild afdelning sammanhålles
af en viss stämningsenhet. En af läsebokens hufvudafdelningar
innehåller sålunda förknippade »Natur- och högtidsstämningar».
Höstens stämning får följaktligen sitt uttryck icke blott i poesi
utan äfven uti skildringar i obunden stil ur landtmannens lif,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
