Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UN DE R VISNINGEN’ I FRÄMMANDE LEFVANDE SPRÅK 195
arbetade i särskilda läroböcker. Endast på detta sätt
undviker man å ena sidan den ofruktbara utanläsningen af abstrakta
regler utan att dock å andra sidan hemfalla åt den ur pedagogisk
synpunkt minst lika skadliga missaktningen för språkläran, som
hvilar på teorien, att de så kallade reglerna skola inläras
företrädesvis på praktisk väg, en metod, som kan passa för dem,
som endast önska inhämta ett litet antal fraser till dagligt
bruk, men ej känna behofvet af någon fast grammatikalisk
grund för språkbildning i egentlig mening.
Till ofvannämnda talöfningar, som gå hand i hand med
läs- och skriföfningarne, borde dock ansluta sig särskilda
talöfningar med ledning af för ändamålet författade
»samtalsböcker», åsyftande att lära lärjungen benämna och på det
främmande språket uttrycka enkla omdömen om de vanligaste
föremål, som möta honom i hemmet och skolan, i staden och
på landsbygden, på resor till lands och sjös o. s. v. Dylika
böcker borde följaktligen icke innehålla endast ofruktbara
ordlistor, ordnade efter vissa synpunkter, ej heller likna de
vanliga parlörerna eller parlörlexikonen, utan de skulle vara hållna
i naturlig och ledig samtalsform. Vidare borde de till
innehållet vara, så långt sådant vore möjligt, upplysande och för
dylikt ändamål försedda med lämpliga teckningar.
Nödvändigheten af dylika samtalsböcker till ledning vid
de särskilda talöfningsstunderna ligger i öppen dag. Såsom
undervisningen i främmande lefvande språk ända in i senaste
tider bedrifvits vid våra allmänna läroverk hafva lärjungarne
studerat tyska i nio och på reallinien engelska i sex och franska
i fem år, utan att dock efter slutad skolgång vara i stånd att
på det främmande språket uttala omdömen om alldagliga
företeelser, särskildt emedan dylika föremåls benämning ej
förekommit i den skollitteratur man satt i deras händer eller också
hafva de måhända i något af språken fått läsa utantill
ordlistor, som för dem blifvit en död och lätt utplånad
minneskunskap. Viktigast är dock dylika arbetens värde ur
pedago-gisk-psykologisk synpunkt. Förmågan att på det främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>