- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Andra delen : jämte förslag till en genomgripande läroverksreform /
211

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. 211

mening gjort allt hvad i hans förmåga stått för att »rädda»
lärjungen, men ett har han dock underlåtit: Han har lika litet
som den våldsamme skrämbusen försökt att undervisa
lärjungen, sedan han förut undersökt orsaken till hans svaghet.
Skulle denna orsak ligga i lättja och håglöshet som ett
genomgående lynnesdrag, så kan läraren naturligtvis intet uträtta,
men om håglösheten äger sin grund i svårigheten att begripa
ett abstrakt innehåll eller i bristande elementära kunskaper, så
är matematiklärarens uppgift enligt vår öfvertygelse själfklar.
En lärjunge, som af tröghet eller af alltför stor liflighet visar
sig oförmögen att fatta en sats eller operation, som klassens
öfriga lärjungar inhämtat, måste läraren lugnt och stilla taga
under särskild behandling, medan kamraterna sysselsättas med
tysta öfningar, och när det för lärjungen börjat ljusna på
den ifrågavarande punkten, skall i de flesta fall fullständig
klarhet vinnas, om läraren förelägger honom likartade uppgifter
till utarbetning i hemmet. Visar sig åter lärjungen äga luckor
i de elementära insikter han förut bort inhämta, så skall
läraren söka taga reda på, i hvilka punkter bristerna
företrädesvis befinna sig, samt sedermera klart och planmässigt undervisa
honom på hvad sätt han så småningom själf kan fylla luckorna,
hvarjämte läraren naturligtvis måste öfvervaka att och huru
hans anvisningar af lärjungen åtlydas, därvid icke
förglömmande, att ett vänligt eller uppmuntrande ord, där sådant är
på sin plats, i de flesta fall utgör en vida kraftigare sporre
än en oaflåtlig stränghet. Matematikläraren får lika litet som
någon annan lärare sätta sin ära uti att jämte den vanliga
procenten af jämnstrukna eller »godkända» kunna uppvisa ett
litet antal eliter eller representanter af A och a, då ju dessas
tillvaro i klassen i jämförelsevis ringa mån beror af hans
åtgörande, utan hans ära skall bestå däri, att hans klass vid
läsårets slut är i möjligaste mån jämn. Då först har han rätt
uppfyllt sin plikt, och han är mer än de flesta öfriga
ämneslärare i stånd till en dylik pliktuppfyllelse utan ansträngande
öfvertidsarbete, emedan han, såsom ofvan är nämndt, under sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:21:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/2/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free