Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
OM UNDER VIS NING SSÄ T T OCH LÄROBÖCKER.
gjort för läxorna i läroböckerna. Är nu öfverläraren därjämte
af den åsikt, att han tvärtemot läroverksstadgans föreskrift icke
bör befatta sig med det sätt, hvarpå ämnet skötes af
adjunkterna, så händer det icke sällan, att en mängd lärjungar släppes
upp på det s. k. gymnasialstadiet utan att ens känna några
tiotal växter, utan att kunna skilja mellan ask och asp eller
alm och lönn, ja, kanske icke ens mellan råg och hafre, och
nu skola de taga itu med de naturliga familjerna för att sedan
öfvergå till vetenskapen om alger, lafvar och svampar m. m.
Äfven den, som kanske själf aldrig examinerat en fanerogam,
nödgas nu lära sig utantill hela detta naturliga system m. m.,
som för honom förefaller i högsta grad onaturligt och
därjämte dödande tråkigt, i synnerhet som han på hvarje punkt
frågar sig själf: Hvartill gagnar mig hela denna »smörja», hela
denna döda minneskunskap, denna ofruktbara namnlärdom,
i synnerhet då jag ju icke ämnar försöka blifva hvarken
botanisk vetenskapsman eller trädgårdsmästare? Och månne icke
lärjungen i grund och botten har rätt i denna sin sistnämnda
realistiska reflexion? Ingen pedagog vill väl bestrida
botanikens ur så många synpunkter lifgifvande betydelse för
ungdomen i synnerhet på det lägre skolstadiet eller förneka, att ju
insikten om växtvärldens allmänna indelning samt växternas
förnämsta organ m. m. ingår i hvad man kallar allmän
bildning, men att lärjungarne äfven på läroverkets högre stadium,
om de nämligen tillhöra real- eller B-linien, skola belasta sitt
minne med en massa botaniska enskildheter, som för dem icke
äga någon som helst betydelse som formellt bildningsmedel
och icke heller äga något praktiskt värde för andra än den
botaniske vetenskapsmannen eller den vetenskapligt bildade
trädgårdsmästaren, detta är helt enkelt en orimlighet. Att
botaniken ännu bibehåller sin framskjutna ställning på vårt
läroverksskema är en vördnadsvärd kvarlefva från den tid, då
botaniken var så godt som den enda representanten för
naturvetenskaperna och »blommornas vetenskap », särskildt i Linnés
fädernesland, också omfattades med hänförelse af en ungdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
