Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 LÄSEBOKENS FÖRFATTARE
känna till sitt fosterland, hur det ser ut och vilka som bor
där, och så menar hon, att den, som känner detta landet,
han kan inte låta bli att älska det.
Så vill hon också, att man skall älska och värna om
allt levande och vårda sig om allt, som lider och är
olyckligt. »Glad och god skall människan vara,» — det kan
man säga är hennes fordran på människorna.
När Selma Lagerlöf 1908 fyllde 50 år, blev hon firad
så, som ingen svensk kvinna förut hade blivit det. Hon
kunde då se, att svenskarna, både stora och små, var
glada för att de ägde henne och tacksamma för vad hon
hade lärt dem.
Om man den dagen överallt i Sverige tänkte på Selma
Lagerlöf, så kom året därpå, 1909, hennes rykte att flyga
ut över hela den bildade världen. Det var då hon
belönades med Nobelpriset.
Nobelprisen har ni väl hört talas om. De är 5, och
ett av dem, litteraturpriset, som det heter, skall varje år
delas ut av Svenska akademien i Stockholm åt den i
hela världen, som av akademien anses vara mest
förtjänt av belöning och uppmuntran för att han eller hon
har skrivit snillrikt och ädelt. Om Nobelpriset får inte
författarna tävla själva, utan de måste bli anmälda och
rekommenderade hos akademien av framstående lärda
personer i in- och utlandet, vilka grundligt känna till
många olika länders författare och därför kan bedöma
vilka av dessa som är mest värdiga den stora
utmärkelsen. Ett Nobelpris består inte bara av en stor
guldmedalj och ett vackert diplom. Det är också en stor
summa penningar, mer än hundra tusen kronor.
Det blev mycken glädje i vårt land, när man började
bli säker, att Selma Lagerlöf skulle få Nobelpriset i
litteratur, både för att det var hon och för att det var första
gången det priset tillföll en svensk. Och inte minst
glada var kvinnorna. Det var ju också första gången,
som en kvinna erhöll det.
På Nobelfesten den 10 dec. 1909 fick först fyra
utlänningar ta emot sina olika pris: den ene för att han
hade uppfunnit den trådlösa telegrafen, den andre för att
han hade upptäckt ett sätt att operera för den svåra
sjukdomen struma o. s. v. När till sist Svenska
akademiens direktör tillkännagav, att akademien hade beslutat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 25 16:24:35 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ovnilsh/0022.html