KAP. I. POJKEN 61 skilda landskapen och önska göra en teckning på svarta tavlan. Siffrorna i marginalen avse motsvarande sidor i den första skolupplagan av läseboken. KAP. I. POJKEN. Det faller lätt i ögonen, att Skåne för sin del har erhållit ett betydligt större utrymme i läseboken än övriga landskap. Mer än hundra sidor upptager det. Man kan ju våga den gissningen, att författarinnan vid början av sitt läseboksföretag inte har haft en fullständig överblick över allt, vad boken måste innehålla, så att hon kunnat efter någon viss proportion fördela utrymmet. Vare därmed hur som helst, så finna vi vid någon eftertanke, att Selma Lagerlöf för övrigt har haft goda skäl för sin åsikt, att Skåne ur en mängd synpunkter är särdeles lämpligt att lägga till grund för den första undervisningen om vårt land. Skåne är ju vår bördigaste provins, vårt föregångsland i fråga om jordbruket. Vilket annat landskap kan uppvisa en sådan rikedom både på kulturens och naturens område? Skåne ligger närmast Europa, brukar man säga, och dess fruktbara, vida slätter, dess bokskogar, dess stora slott och herrgårdar, dess täta bebyggelse, allt påminner mera om Danmark och norra Tyskland än om våra övriga landskap. I ett av läsebokens sista kapitel, vid resenärernas återkomst till Skåne, framhåller förf. också detta. Om då redan Skåne i och för sig inbjuder till utförliga skildringar eller till antydningar i flerfaldiga riktningar om vad det har att framvisa, så är det inte mindre tydligt, att uppränningen till hela äventyret måste meddelas i de första kapitlen. Dessa ha på så sätt för