106 SKÅNE 101. K darna ä ligaste och äldsta bland statens ördtreketastivheler (jfr Ottenby kap. XI). De ha i allmänhet stort jordbruk, vid vilket ortens allmoge i forna dagar var skyldig biträda med hjälpdagsverken. Kungsgårdens ståtliga, ofta befästa huvudbyggnad var stundom residens för konungens befallningshavande i orten. De flesta kungsgårdar äro numera utarrenderade för statens räkning. — - Bäckaskog, som har ett ovanligt naturskönt läge, äger bland sina byggnader flera minnen från medeltiden, då det var munkkloster. Den vackra trädgården genomflytes av den å, som förbinder de båda sjöarna. 1680 indrogs B. till svenska kronan. Konung Karl XV, som arrenderade B. åren 1845— 1872 och lät försköna det på flera sätt, älskade mycket den gamla kungsgården och uppehöll sig ofta där. Många glada berättelser om hans skämtlynne leva kvar på folkets läppar. — - Ryssberget, vars huvudmassa ligger i Skåne, är gränsberg mot Blekinge. Högsta punkten i Skåne når upp till 160 m. Sluttningarna äro bevuxna med vacker bokskog. 102. Potatislanden äro av betydlig omfattning, särskilt i Gärds härad, vars sydvästra del uppfylles av Linderödsåsens höjder och sluttningar, som bilda ett skarpt avbrott mot slätten. Potatisen har tyvärr huvudsakligen använts för brännvinsbränningen. — De svarta surlimporna, ”skånska” limpor, äro egendomliga för södra Sverige, där allmogen inte tycker om vare sig sirap eller kryddor i rågbrödet. Brödet blir surt genom långvarig jäsning, upprepad tillsättning av jäst eller surdeg (d. v. s. deg, som genom att ha undergått en flera dagars jäsningsprocess har blivit mycket syrlig och som gömmes från det ena baket till det andra), användning av varmt ”spad” och viss behandling med värme för övrigt. För dess gräddning, som tager många timmar, fordras särskilt murade ugnar. — Om ett välkommet vårregn säges i Värmland: ”Nu regnar det havrebröd.” — - Spettkakor äro också en egendomlighet för Skåne. De tillredas av 3, 4 ja, ända till 6 tjog ägg jämte socker och något potatismjöl, vilket allt noga vispas, varefter de skickliga bakerskorna drypa smeten över ”spettet”, ett slags mot ena änden avsmalnande kavle, som av en annan person utan uppehåll vrides omkring medelst en vev. Kakan blir sockertoppsformig, stundom göres den meterhög med allehanda krumelurer och ”spindelvävar” av smeten, ofta med sirater av kulört socker ytterst. Efter träspettets utdragande blir det ett hål genom kakan, vars topp avskäres för att lämna plats åt en blombukett, som anbringas överst. Spettkakan får i Skåne icke saknas på födelsedagsbord, vid barndop, bröllops- och begravningskalas m. fl. högtidligheter, åtminstone i mera välbärgade allmogehem. 103. ... en liten marig tall... På myrar blir tallen dvärgartat liten, s. k. martall. En martall om 50 års ålder kan vara knappt manshög.