136 GOTTLAND käken är krokig som på en hök och med 4 breda fåror utgropad, men den nedra har allenast 2 tvära fåror; den andra fåran på bägge käkarna är vit, som gör ett sällsamt utseende. Från roten av nävet fram i pannan går på vardera sidan en vit linje upp till ögat. Låren stå ”bakom balansen” på kroppen såsom på en lom, varav sker, att han simmar friskt och fiskar starkt, men kan icke gå som andra fåglar horisontalt, utan måste gå kapprak som en människa, därvid han ser rätt putslustig ut med sin svarta kappa och vita buk samt grimlota panna och krokiga näsa.” 168. Raukar, ”stenjättar”, kallas vid kusten av Gottland här och där förekommande pelarformiga partier av kalkstenslager, klippelare, vilkas övriga delar genom havsvågorna blivit sönderbrutna och bortförda. Dessa strandpelare äro fastare partier av strandhällen, vilka motstått vågornas anfall och ännu kvarstå som minnesvårdar över den bergmassa, som frost och vittring förklyftat och uppluckrat samt vågorna lösbrutit. Emedan de äro g iskt int ta bildningar, har Vetenskapsakademien föreslagit, att en del märkliga raukar på Gottland (och Öland) måtte bevaras och skyddas. 171. ...fyrvaktaren på Stora Karlsön... Personalen vid en fyr utgöres av fyrmästare, fyrvaktare och, stundom, fyrbiträden. De enda invånarna å St. Karlsön äro fyrbetjäningen. KAP. XIV. TVÅ STÄDER. Det ligger djup poesi i Selma Lagerlöfs idé att låta oss se den levande staden mot bakgrunden av den förtrollade medeltidsstaden. Det pedagogiska motivet därtill ligger för barnen så skickligt dolt som möjligt, men ingen lärare, som i någon liten mån reflekterar över förf:s avsikt, kan undgå att upptäcka detsamma. Nu äro vi äldre tack vare den kunskap och de föreställningar, som vi äga genom böcker, tavlor, resor i utlandet (Läbeck, Närnberg) m. m., i stånd att med fantasiens hjälp ana hurudant Visby tedde sig i sin välmakts dagar. Barnen däremot, som i allmänhet sakna våra förutsättningar i den vägen, få nu i stället genom att deltaga i Nils Holgerssons underbara upplevanden på