214 DALARNA olika rummen emellan, dels för att uppsöka nya fyndigheter, kallas för orter. 394. Stora Kopparbergs bergslag. Det var på 1600-talet, som man började använda benämningen Stora kopparberget. Man hade nämligen då upptäckt det s. k. Nya kopparberget i Västmanland. Man kan säga, att Falu gruva från början tillhört ett bolag, och som delägare nämnas under medeltiden både andliga och världsliga stormän, biskopar såväl som riksråd, liksom senare de första Vasakonungarna, varjämte Gustav I bestämde, att kronan skulle äga vissa andelar i gruvan. — I början på 1600-talet fastställdes gruvdelarnas, de s. k. fjärdeparternas, antal till 1,200. Sedan det visat sig vålla stora olägenheter, att ägarna själva turvis läto bryta malmen i gravan, beslöts i början av 1700-talet att verkställa själva brytningen för gemensam räkning, men skulle malmen sedan fördelas genom 1 ing mellan bol ä Dessa voro antingen ägare av hyttor och smälte själva, under kontroll av bergmästaren, sin malm, s. k. brukande bergsmän, eller också sålde de densamma till hyttägare. Ifrån 1862 bedrevs också smältningen för gemensam räkning, och 1888 ombildades slutligen bergslaget till aktiebolag. Bolagets ursprungliga ändamål var endast att bearbeta koppargruvan. Men allteftersom koppartillgången minskades, blev styrelsen betänkt på att förvärva även andra inkomstkällor. Så inköptes 1689 Domnarvets sågverk och så småningom en mängd skogar. År 1735 övergick man också till järnhantering. — När man talar om Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, måste man liksom om Falu gruva begagna sig av superlativer. Det är sannolikt det äldsta bestående bolag i världen (med privilegier av år 1347), och det är Sveriges största industriidkare och egendomsägare, då det har skogar till en ytvidd lika stor som Gottlands. Bolaget är vidare Sveriges största tillverkare av järn och stål, dess största exportör av skogsprodukter, det äger Europas största bruk (Kvar den) och världens största sågverk (Skutskär). Under de senaste årtiondena tillverkades av bolaget koppar endast för att därav bereda kopparvitriol. Men år 1918 har, på grund av den stora bristen på denna metall i landet, koppar åter börjat i större skala tillverkas i Falun utav malm från bolagets olika gruvor. Ur kopparkisen utdrager man fortfarande också guld och silver, men största avkastningen lämnar den i stora mängder brutna svavelkisen, som bl. a. ger upphov till de värdefulla produkterna rödfärg, järnvitriol och svavelsyra och särskilt efter världskrigets början kommit att ersätta det förr från Sicilien importerade och för pappersindustrien nödvändiga svavlet. — ...lägga sina eldar... pinan av röken... Ur tvenne skildringar från åren 1734 och 1736, den första av Karl von Linné, den andra av en fransk vetenskapsman, må följande citeras. 1. ”De göra upp eld på den berghäll, som de ämna spränga sönder, och då den är tillräckligt uppvärmd, maka de bort