KAP. XXX. BRORSLOTTEN 215 elden samt begjuta skyndsamt det varma berget med vatten, så att det spricker sönder. Man varsebliver en mängd sådana eldar överallt i gruvan.... De olyckliga känna den fara, för vilken de äro utsatta, och en följd härav är också den dysterhet, som härskar ibland dem. Det synes till och med, som om glädjen skulle vara dem förbjuden, ty det är ej tillåtet att vissla eller sjunga i gruvan.” (Ända in på 1800-talet beman toden att delst eld ”uppmjuka” berget, fastän samtidigt också krut, och i senare tid andra sprängämnen, användes.) — 2. ”I dessa rum gå 1,200 svarta laboranter, vilka sot och mörker omgiva med rök och os på alla sidor. Väggarna äro mörka av sot, golvet slipprigt av sten, gångarna äro trånga, ingravna såsom av mullvadar, på alla sidor av en skarp kopparvitriol inkrusterde, och taken drypa av det frätande vitriolvattnet. Ras fruktas stadigt, utan förhoppning på en minuts tid av säkert liv, vilket vid minsta knäpp befaras.... De här varande olycklige gingo nakna till midjan, havandes för munnen en ullen lapp, att rök och damm alltför hopetals ej måtte insupas. Här gavs icke rådrum få taga ett rent anddrag, svetten rann ur deras kropp som vatten ur en påse.” 394. ...livdömda förbrytare... Under Karl XII:s första regeringsår hände det, att en Rättvikskarl för tredje resan stöld dömdes till livstids arbete i Falu gruva. 396. Bläcka (av fnord. blik, glans) är att hugga bort små partier av barken på levande träd t. ex. för att angiva, att de bläckade träden skola vid en gallring huggas. Av sammanhanget i läseboken framgår, att det i detta fall skedde för att utmärka rätta vägen. — Utlänningar, ”vattenkonstnärer”, införskrevos av Gustav I för att förbättra vattenuppfordringen ur gruvan; skickliga tyska bergsmän anställdes av Karl IX och Gustav II Adolf. — ...den rikaste koppargruvan... I fråga om kopparrikedom har Falu gruva i hela världen endast en medtävlare (Rio Tinto i Spanien). Men såsom historiskt märklig, genom den roll den spelat i sitt lands historia, har den icke sin like. Den koppar, som gruvan har lämnat från mitten av 1200-talet till våra dagar, uppskattas till en halv miljon ton, vilket är mer än vad som hittills givits av någon annan koppargruva i världen. Dess största kopparproduktion ägde rum omkring år 1650, och fastän tillverkningen sedermera gick tillbaka, var gruvan ännu en hundra år framåt i tiden den största kopparproducenten i världen. Numera levereras mer än hälften av den årligen tillverkade kopparn i världen av Förenta Staterna. 397. Bland kungarna var särskilt Gustav Vasa mycket intresserad av gruvan och var den förste, som träffade anstalter för att förädla kopparn i riket, fastän försöken misslyckades. — Efter olika källor må här meddelas några anekdoter om kungabesök i Falu gruva. ”Karl IX, vars hjärta tycktes ha mycket av bergets art och väsen, älskade särdeles detta bergs-