250 VÄSTERBOTTEN OCH LAPPLAND 552. Havren odlas i Sverige i större utsträckning än något annat sädesslag, ända uppe i Lappland. Men i Övre Norrland hinner den sällan mogna, utan skördas i regel som grönfoder. — Rågen går något längre mot norr än vetet, undantagsvis ända upp mot polcirkeln. — Kornet är troligen det äldsta i Sverige odlade sädesslaget. Det sexradiga ”stjärnkornet” har av ålder varit odlat längst uppe i Äabaländ och är därför känt under b ngen n” do socken, där vid 68 14?:s nordlig latitud Sveriges nordligaste jordbruk finnes, är korn det enda sädesslag, som kan odlas. — Smultronet finns över hela norden. — Röd vinbärsbuske växer vild över hela norden, men är någorlunda allmän endast norrut, särskilt i kust- och lägre fjälltrakter. — Svarta vinbär växa också vilda över hela norden, fast på mycket spridda ställen. De älska skugga och fuktighet. — Fjällugglan är en högnordisk fågel, som i Sverige om sommaren finns endast på fjällplatåerna samt så långt åt söder som i Jä d och Härj är vit med några få brunaktiga fläckar, honan ovan beströdd med gråbruna tvärstreck. Det påstås, att fjällugglan är talrikare och lägger flere ägg under rika lämmelår, och lämlar och sorkar äro hennes älsklingsföda. I brist på sådana gör hon stor skada på villebrådet. — Fjällräven vistas på fjällens högre och kala delar i närheten av den eviga snön eller också på låglandet i den höga norden. Han lever företrädesvis av sorkar och lämlar, men förtär också fåglar samt deras ägg och ungar. Han är inte så listig som den vanliga räven, men mycket orädd. Om vintern är han snövit, om sommaren svartaktig. — En varietet av fjällräven är blåräven, som är blåaktigt mörkbrun med blåaktigt grå bottenfäll. Bådas skinn äro dyrbara, i högre grad, ju blåare de äro. 553. Krön är det övre planet av en vall eller mur. — Den tappra ungbjörken torde vara ”fjällbjörken” med den låga stammen, de korta grenarna och de finhåriga kvistarna (Betula odorata). Den går högre upp än andra träd och bildar vår trädgräns, som i de sydligare fjällen går vid 1,000 m:s höjd, vid Torne träsk däremot vid 500 m. Fjällbjörken - bör ej förväxlas med dvärgbjörken (B. nana), som dels sumpig mark blir en buske av 34 m:s höjd, dels på de trädlösa fjällvidderna trycker sig mot marken. — Videregionen kallas det bälte, som följer ovan skogsgränsen på fjällen. Vid na ha sitt håll i de allra k trakterna av fork antingen i ru arktiska zonerna eller i motsvarande höjdbälten på fjällen. Där ingen annan buskväxt kan fördraga kölden, där finns det ändå viden, som krypa i jordytan eller under densamma, ss. t. ex. dvärg- och polarvidena. 554. Vildgässens häckning och ungar. Sitt egentliga hem ha sädgässen uppe i fjälltrakterna. Så snart marken där börjar bli