Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Bollspelet på Rydbergs torg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åsigterna hunnit riktigt mogna, men därefter arbetade
man med stor ifver på företagets utförande, och i
slutet af 2300-talet hade den gamle Mälarstaden
många och väl vårdade platser för ungdomens
lekar. Stockholmarne ansågo sina platser för fullt
ut lika goda som Göteborgs, men den senare stadens
invånare skrattade åt den åsigten.
»Med Göteborg kan ingen täfla,» hette det i detta,
liksom i alla andra fall.
Ofvan nämde plats i den skandinaviska hufvudstaden
hade namnet Rydbergs torg och var onekligen ganska
ändamålsenlig, visserligen omgifven af mycket höga
hus, men likväl, tack vare bolaget för temperatur-reglering,
tämligen luftig, sval om sommaren och
ljum vintertiden, utom på de dagar då de stora
snöbollkastningarne företogos, då luften icke fick
vara alt för mild.
Men nu var det sommar och nu njöt man af svalkan
på torget. Det var en af årets tretio fridagar,
helgdagar skulle man i forntiden hafva sagt. En
stor del af Göteborgs invånare hade gått till
stadens uppbyggelsesalar, af hvilka det fans
ett stort antal och i hvilka höllos föredrag,
motsvarande forntidens predikningar, samt där man
roade sig med samtal i allvarliga ämnen, öfverlade om
åtskilliga frågor och i allmänhet sökte förströelser
af betydelsefullare slag än de som bjödos i de
hvardagliga förlustelseställena.
Dessa tretio fridagar nytjades allmänt som
hvilodagar. Alla andra helgdagar voro för länge
sedan afskaffade. De gamle katolske annandagarne hade
indragits redan i slutet af det nittonde århundradet,
likväl icke förr än efter en ganska het strid på
då varande riksdagar. Ett par hundra år därefter
försvunno de gamle söndagarne, men som arbetaren
onekligen är i behof af en hvilodag då och då,
infördes de i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
