Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
2
PALi\IE-/?v/r
>».- - det som inte star {tidningen! a*.i i»w
I ~ # i
Tre kommissioner
med ett enda syfte:
i Sopa bort
POLISSPÅRET!
PG Näss ”utredde”,
Holmér sa OK,
och f d
högerextremisten Edenman höll
poliserna om ryggen!
Polisspåret
får försvinna
bort mot
horisonten
Hur länge har granskande kommissioner
låtsats utreda polisspåret i Palme-mordet?
Låt se:
Juristkommissionen tillsattes den 22 maj 1986 och
avlämnade sin slutrapport den 4 december 1987,
det biir
572 dagar.
Parlamentarikerkommissionen tillsattes den 19 mårs
1987 och avlämnade sin slutrapport den 22 april
1988, det biir
399 dagar.
Medborgarkommissionen, numera omdöpt till
granskningskommissionen, fick sina direktiv den
29 september 1994. Den har ännu inte avlämnat
någon som helst rapport, men den hoppas ha
slutfört sitt uppdrag den 31 december 1997. Det
skulle i så fall röra sig om
1187 dagar.
Sammanlagt skulle sålunda skatteavlönade utredare
ha tillbringat
2158 dagar,
varefter arbetet utmynnat i små näsknäppar mot
medverkande åklagare och polismän. Någon som
helst fortsatt rättslig prövning har aldrig föreslagits,
påfordrats eller initierats, trots att det enligt
juristkommissionen
”redan i början av mars 1986 kom in ett
antal tips om polismän som sattes i
samband med mordet på Olof Palme.
Enligt PALME-nytts bestämda uppfattning är det
just ovannämnda mycket klara polisspår som
utgjort anledningen till att inte bara
juristkommissionen utan även de två efterföljande
kommissionerna över huvud taget tillsatts; den
första, juristkommissionen, så utomordentligt
snabbt som mindre än tre månader efter mordet.
I maj 1986 hade det s k kurdspåret börjat läggas
ut men kan ännu inte ha motiverat någon
specialgranskning. Konflikten mellan polis och
åklagare hade ingalunda hunnit blomma ut, och
Hans Holmér hade inte fått allvarligare kritik för sin
enväldiga spaningsledning.
Men polistipsen fanns där, redan från ”början
av mars”, och det måste på ett mycket tidigt stadium
ha stått klart för den svenska regeringen att dessa
spår måste, formellt, utredas men, i praktiken,
sopas undan av ett par raska svep med kvasten. Ett
sant polisspår skulle stjälpa Sverige.
Och kommissionerna gjorde inte regeringen
besviken.
Juristkommissionen avfärdar detta påstådda
polisspår i ett snabbt staccato som inte tål
motsägelser. Som sina enda auktoriteter nämner
kommissionen tre av de djupast involverade i denna
affär, nämligen hrr Hans Holmér, PG Näss och
våldsrotelchefen Nils Linder.
Edenmankommissionen talar utförligt om
poliser/åklagare och om terroristskydd, men låtsas
även lägga ner ett mycket omfattande arbete på
polisspåret. Kommissionsledamöter hittar ett stort
antal märkligheter, bl a rörande vapenhandlaren Cr
Östling, men ordförande Edenman är orubblig.
Namnet Östling kommer aldrig så långt som till ett
plenarmöte, ännu mindre till en slutrapport, och de
få polismän som möjligen satt myror i huvudet på
hr Edenman och hans bisittare fiskas upp för att
omedelbart släppas tillbaka. Med en klart hörbar
suck av lättnad anser sig kommissionen i sin
speciella polisrapport kunna konstatera att ”det för
närvarande saknas grund för misstanke mot någon
polisman", möjligen det falskaste uttalande som
gjorts av någon statlig svensk kommission.
Granskningskommissionen har hittills
arbetat under total tystnad, bruten endast av
meddelandet att 174 olika polismän
(etthundrasiuttiofvra) har varit eller är föremål för
tips inom Palme-utredningen, ett meddelande som
dock ingalunda föranlett kommissionen att sätta in
någon snabbåtgärd.
På de följande sidorna utvecklas denna
tanke närmare: kommissionernas enda
uppgift är - och har hela tiden varit - att
avfärda polisspåret! SA.
3A/97:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
