Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
PALME-nytt
Hade mordet
kunnat lösas
dagen därpå?
Det brukar sägas att ett mord
förpuppas efter 24 timmar. Då har
spåren kallnat, då har röda trådar
bleknat. Under den första stunden
dröjer mordets pust - är det så?
Hade mordet på Olof Palme
kunnat lösas, eller åtminstone föras
närmare sin lösning, om det rätta
beslutet fattats, om den rätta ordern
getts?
Tanken är fascinerande, hisnande,
mörk.
Nr 1 och 2 av PALME-nytt för 1998 har
behandlat dramatiska händelser och
dramatisk rapportering under de första
minuterna, de första timmarna. Inte nog
med det: klara belägg finns också för att
en totalt outredd hemlig radiotrafik,
antagligen mellan bärbara
polisradiosändare, har legat ute över
centrala Stockholm före mordet och
kunnat uppfattas av personer inkopplade
på dylik polisiär radioutrustning.
Mordet förvarnades, mordet skedde,
mordet gav sekundsnabbt eko.
Men: den polismakt, som rimligen borde
ha tackat sin osedvanligt lyckliga stjärna
för denna information på en bricka, inte
bara nonchalerade alla dessa radiosignaler.
Den dolde all information om dylik
rapportering, och den dolde rent av sin
egen telefonavlyssning, tillkommen för
kontroll av personer som riskerade minst
två års fängelse för pågående eller
planerade brott.
Från och med lördagen den 1 mars 1998
fanns mordet på en statsminister uppritat
på kartan över Stockholm. Sekundklockat,
glasklart i konturerna.
Överord? Låt se:
PALME-nytt har i de båda senaste numren
kunnat berätta om DN-fotografen och om
Sigge. Dessa får bli ledorden:
DN-fotografen och Sigge.
Vi tar dem ett och ett:
1 DN-fotografen. Redan lördagen den 1
mars 1986, på dagen, ringer DNs Åke
Malmström till det tipsnummer
Stockholmspolisen hade offentliggjort: Jag
hörde underlig radiotrafik någon minut
efter mordet, kan det vara något?
Det kunde inte vara något. Inringningen
finns inte noterad förrän den 23 mars
1986, varefter varje anteckning försvinner
fram till den 14 maj 1987 (!).
Men när tipset väl observeras av polisen
sätts tekniker in, den numera tämligen
resignerade DN-fotografen Malmströms
bilradio plockas sönder i sina
beståndsdelar, varpå diagnosen lyder:
- Det har antagligen rört sig om två
bärbara sändare, över 410.350 resp
79.9125 MHz.
- Används dessa sändare av polis?
- Visst. Egentligen bara av polis.
Under denna lördag den 1 mars 1986
kunde skickliga polistekniker självfallet ha
ringat in dessa sändare, tagit reda på var
de måste ha befunnit sig - och vilka som
varit operatörerna! Serverat på bricka,
var så god, hoppas det smakar!
Det smakade ju inte alls. Åke Malmströms
tips var livsfarligt. Det måste döljas till
varje pris. ”Statsministern skjuten” - en
alldeles för tidig rapport från alldeles för
hemliga sändare; vi glömmer Malmström!
Och den röda tråden bleknar...
2 När det gäller Kjelle (’Fernbergl och
hans nattliga telefonkontakter med Sigge
(och indirekt med Reine) är brickan ännu
rikligare dukad. Här finns allt. 54 minuter
efter mordet får Stockholmspolisen, per
2/98:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
