Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-
9
nytt
”Var partiet
i forvåg
informerat?”
Detta är ett manuskript jag skrev den 14
juli 1988. Jag erbjöd artikeln till
Aftonbladet - som vid denna tid såg
tämligen välvilligt på text av det här slaget
- men mitt erbjudande avböjdes.
Den viktigaste anledningen var säkert att
artikeln just hunnit bli överspelad av det
faktiska händelseförloppet, men min
gissning är att den nog inte hade
publicerats i alla fall.
Kort om bakgrunden. Den här sommaren var den
stora KU-sommaren. Ebbe Carlsson-affären var i
full sving, cirka 6 veckor gammal, och den
parlamentariska oppositionen önskade Ingvar
Carlsson m fl till slaktbänken, i vaije fall till KU.
KUs ordförande - som hette Olle Svensson och
blev TV-kändis de här sommardagarna - konstrade
men gav till slut vika. Och just den 15 juli, sedan
jag just fullbordat mitt artikelmanus, stod det klart
att damen och herrarna skulle tvingas defilera i KU:
Anna-Greta Leijon, Ebbe Carlsson, Hans Holmér,
Nils Erik Åhmansson, Sune Sandström, Magnus
Sjöberg, Axel Morath, Jörgen Almblad, Carl
Lidbom, Per-Göran Näss, Kjell Larsson och
slutligen Ingvar Carlsson - ett dussin ärrade
personer.
Där kan mitt i snart tio år refuserade manus få
bölja tala; det känns märkligt friskt, om nu friskt är
ordet. Märkligt aktuellt i vaije fall. Av de tolv är
ingen enda riktigt med i leken i dag, men frågorna
kring deras handel och vandel kvarstår. Dessa
frågor har under ett decennium krupit någon
decimeter närmare den definitiva avgrundsbranten.
Här följer nu min artikel, skriven med Halda och
Tipp-Ex på grådystert miljövänligt pappen
Vad är det som konstitutionsutskottet,
enligt sin ordförande Olle Svensson (s), absolut
inte får röra i f ö r e valet men som
konstitutionsutskottet med frenesi kommer att kasta
sig över efter valet? Det verkar vara en bra
fråga.
Olle Svensson retirerar, dag från dag, till nya, i
förväg arrangerade försvarsställningar: inte
undersöka alls före valet, låta kalla in KU:s
beredningsgrupp men inte ordna några förhör före
valet, trots allt höra JK Hans Stark men i fridens
namn inga andra. Osv. Säkert har Olle Svensson
flera försvarsställningar i beredskap.
Till att bölja med står det helt klart att Olle
Svensson är tillsagd (eller tycker sig vara tillsagd;
det får ju exakt samma effekt) att till vaije pris hejda
en KU-undersökning före valet. För så som Olle
Svensson - en i princip mycket klok person - bär
sig åt i KU-frågan bär sig ingen klok person åt
Så bär sig bara den åt som lått order att till vaije
pris förfäkta en ståndpunkt, mot alla
motargument.
Det här är inget nytt. Personer låtsas förhandla,
men eftersom deras enda mandat är att inte ge vika
så händer ingenting. Sven Duva står där han står.
Så var det då Gösta Netzén skulle försvara
kärnkraftens borrhål. Alla borrhål och alla
experter visade att det aktuella berget inte höll för
avfallshantering, men Netzén hade absolut order
från sin regering, och då blev det som regeringen
ville under denna ”långa dags färd mot natt” som
Netzén uttalade sig, med tvivelaktig symbolik.
I fallet Olle Svensson handlar det dock verkligen
om lång dags färd mot natt - men vilken natt?
Vilken natt är det som åtminstone över valdagen
måste döljas?
Vad är det luttrade svenska invånare
inte tål att få reda på i Palme-mordet? Låt se. Jag tar
några av de vanligaste spåren:
o Mordet inspirerades från utlandet. Visst, fullt
tänkbart. Men vilket land eller vilken grupp av
länder som än skulle ligga bakom mordet på Olof
Palme skulle vi knappast bli skakade eller ens
överraskade. Olof Palme hade valt en roll där han
spelade ut mot och med de flesta internationella
maktgrupperingar, varför han och hans politik fick
vänner och ovänner i alla läger. Ingen
utrikespolitisk lösning av Palme-mordet skulle
förvåna. Nog tål vi en lösning längs de här linjerna,
o Mordet inspirerades av svenska
extremistgrupper. Visst, fullt tänkbart och
ingalunda överraskande. Och ett avslöjande av en
dylik sammansvärjning skulle ju bli en lysande
ijäder i den socialdemokratiska hatten.
o Poliser, i periferin eller möjligen närmare
mordplatsen. Även på den här punkten är vi kusligt
luttrade sedan det numera visat sig att alla
bevisligen inblandade personer är antingen vanliga
poliser, höga poliser, justitieministern eller Ebbe
Carlsson. Skulle poliser visa sig vara ännu mer
engagerade än vad vi vet i dag vore detta visserligen
en skakande information, men krafttag mot
förhållanden av detta slag skulle väl inte skada
socialdemokratin. De skulle gynna den.
Så vad är Ingvar Carlsson så rädd
för? Varför intar han denna eldgaffelattityd? Varför
2/98:9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
