Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
PALME-nytt
OS: Men om det nu är oerhört traumatiskt och uppslitande för det vittnet, som ju också är den närmaste
anhöriga; har du varit med om att man har tagit hänsyn till det?
RO: Nej, det har man inte. Och jag är förvånad över just behandlingen av Lisbeth Palme. Om man tänker på
mordet på John F Kennedy, den 23.11.1963, så ställde hela amerikanska folket upp och försökte hjälpa
Jackie Kennedy och hennes familj med alla till buds stående medel. Men när det gäller Lisbeth Palme så har
det ju tydligen inte blivit på det här sättet. Och jag för min del har varit mycket förvånad över att det inte blivit
på det här sättet. Och jag har ställt mig frågan: har mina kolleger polismän i inledningsskedet uppträtt
olämpligt på något sätt, eller har Lisbeth Palme själv hela ansvaret för att det har gått snett? Det är jag förvånad
över. Vi har ju många gånger haft anhöriga till personer som har blivit berövade livet, och där har man ju
kommit i god kontakt med vederbörande. Flera månader efteråt så har det ju hänt att de har ringt, anhöriga,
upp till oss på polisen, på mordkommissionen...
OS: Tror du att det hade varit bra för Lisbeth Palme om utredarna hade stått på sig lite mer och försökt få med
henne på en rekonstruktion, hade det varit bra för henne själv också?
RO: Ja jag förstår inte att man nekar till det hela. Vi har alltid haft gott samarbete med dem som har blivit
efterlämnade...
OS: Du hade en fråga om konfrontationen också, Lars:
LB: Jaa, den här konfrontationen genomfördes den 14 december 1988, då Lisbeth Palme fick se en videofilm
med Christer Pettersson, uppställd bland elva andra personer, poliser, och då Lisbeth Palme, utan skuggan av
ett tvivel, identifierade Pettersson som den som sköt hennes man. ”Han stämmer på min beskrivning”, sade
hon ju här. Först sade hon att ”det syns vem som är alkoholist”. Men vid den här konfrontationen så förbjöd
Lisbeth Palme Petterssons försvarare, Arne Liljeros, från att vara med. Hon lät inte konfrontationen bandas,
eller dokumenteras på vanligt sätt. Inga poliser var med, bara åklagare, och de fick sitta diskret bakom, och
kunde inte iaktta hennes reaktioner under den här konfrontationen.
Hon har ju från mordnatten förbjudit polisen att banda förhör genomgående, tvärtemot alla rutiner, som ju
säger att man måste dokumentera sådana här saker för att det inte ska rada något tvivel om vad som sägs,
efteråt.
Men, Solveig Riberdahl, du var ju med här, vid konfrontationen.
SR: Det är alldeles riktigt.
LB: Vi vet att hon motiverade att Ame Liljeros inte skulle få vara med därför att vid en tidigare konfrontation
hade en annan advokat varit störande och pratat oupphörligt. Och så visar det sig när man tar fram protokollet
från den att han hade inte sagt ett ord, det var helt fel.
SR: Jag tror inte att det var Lisbeth Palmes motiv.
LB: Hon sade det i hovrätten.
SR: Jag har den uppfattningen att Lisbeth... jag kanske får lov att svara på Robert Odins fråga om man tog för
stor hänsyn, om ansvaret var Lisbeth Palmes? Det anser jag att det inte var. Därför att Lisbeth Palme hade
upplevt en mycket traumatisk händelse. Hon hade sett, då, den som stod henne närmast bli skjuten på öppen
gata, själv hade hon skadats. Och ansvaret för utredningsåtgärder det är förundersökningsledningens, och det
kan aldrig läggas på en målsägare. Utan det ansvaret bär utredningen. Och då, för att återgå till den här
konfrontationen, så är min uppfattning att fru Palme borde lämna så korrekta och så fullständiga uppgifter
som möjligt, och att hon stördes av om för många människor var närvarande, och också att hon stördes av om
det kom ut uppgifter i massmedia. Och det var därför den här konfrontationen kom till på det sätt som den
gjorde.
LB: Men får jag fråga dig då, ni gjorde detta för att utredningen skulle bli så bra som möjligt?
SR: Ja, för att vi skulle få till stånd en konfrontation. Det var ju också så att Christer Pettersson, som det här
gällde, han var i förhör, och då har man alltså tolv timmar på sig innan man måste fatta ett beslut om
frihetsberövande. Och konfrontationerna måste göras innan det beslutet fattades. Så vi hade alltså tolv timmar
på oss. På den tiden skulle man ha en bra konfrontationsgrupp, den skulle videofilmas, man skulle göra fler
konfrontationer än den med Iisbeth Palme, det gjordes åtminstone två till samma dag
LB: Men om jag får avbryta dig. Jag tar fasta på ditt uttalande att du sade att det gjordes på det här viset för att
utredningen skulle bli så stark som möjligt, det sade du va?
SR: Ja.
9/98:9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
