Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12/99:8
på aig att stänken uppfångades av kläderna och avståndet
får bedömas från kläderna och inte från hudskadan.
Jag har ytterligare en bild. Här har man fotograferat lite
på sniskan så att man ser kanalen lite längre inåt 1 huden
och in i mjukdelarna. Det är icke en alldeles rund öppning
det här och det filosoferade vi över där och då, stående
över kroppen, och vi har även funderat på det sedan. Man
kan tänka sig möjligheten att denna kulan inte har träffat
alldeles med nosen rakt framtill och gått perpendikulärt
in, utan att den kanske voltat lite redan innan den kom in
i kroppen. Alltså, den har tagit lite på snedden. Inte gått
med längsaxeln 1 färdriktningen utan lite avvikande. Det är
konstigt om man skall tro på det här med det korta
avståndet. Det är ju inte meningen att en kula skall tumla i ren
luft efter att ha lämnat mynningen och till den träffar
sitt mål 30 cm längre bort, vilket kan väcka tankar om att
det är en speciell projektil eller att det är ett speciellt
vapen där kombinationen inte ger kulan den optimala
stabiliteten utan kanske tillåter att den avviker från den
önskade färdriktningen ganska tidigt. Det går dock inte att
vara säker på det. Men man funderar lite med just den här
kontusionsringens utseende, även den ovala
ingångsöppningen.
Här är skadan på framsidan, här ser ni kirurgens snitt och
här ser ni något som med all önskvärd tydlighet är en
utgångsöppning. Den är större än öppningen på baksidan, den
är tvärställt oval. Jag tror det var 2,1 cm på längden och
1,1 cm på bredden vi uppmätte. Om ni tycker att det inte
stämmer med Båsom det är fotograferat så kan det vara att
det är lite sträck på huden så att den har ändrat form
lite. Men vi mätte med millimetermfitt i anslutning till
obduktion. Här ser vi ingen kontusionsring, här ser vi
ingen smutsbesudling. Det vi ser är en viss utkrängning av
sårranden, också typiskt för utgångsöppning samt att vi kan
titta inåt genom bröstkorgsväggen och intill
bröstskiljeväggen där de söndertrasade inälvorna är. Här finns det ett
par små punktformiga helt reaktionslösa och torra skador på
hudytan. Det torde härröra från att kirurgen i samband med
att han avslutade sina nyttolöse återupplivningsförsök har
satt ett par stygn här också för att skydda mot ytterligare
blodförlust, och kanske lite av estetiska skäl också. Det
har inte stört den rättsmedicinska tolkningen av
utgångs-öppningen. Det är något som vissa privatspanare har hängt
upp sig väldigt på, att vidtagna vårdåtgärder kan ha
misslett rättsläkarna i deras tolkning. Det finns ingen grund
att tro att det är så.
Åke (Abrink) fick frågan om han var den enda som hade sett
och bedömt vissa saker. Det skall jag säga innan någon av
er ställer frågan, vi var ju tre personer som obducerade.
Det fanns två läkare till som under delar av undersökningen
var närvarande i rummet. Fallet har undersökts eller har
redovisats, dels inom avdelningen med oss åtta rättsläkare
och det har också diskuterats inom hela svenska
rättsläkarkåren på 22 specialister. Det är ingen avvikande
åsikt så långt som vi har diskuterat det, vilket inte
betyder att det inte någonstans i världen kan finnas någon
som är klokare än oss men det råder i alla fall stor
samstämmighet så långt som vi har diskuterat det i våra
vetenskapliga och kollegiala fora.
En bild till med lite annan exposition. Det ger ingenting
mer men här ser man kanske lite ty-” igare de stygnen.
Man anar ett märke här också, att det har varit en sutur
som har gått på var sin sida så.
Så var det skottriktningen då. Nu har vi sett på
ingångs-och utgångsöppning och vi skall försöka och säga något
vettigt om skottvinkeln. Detta darriga streck är inte
snyggt. Men det blev ritat så i samband med obduktionen.
Ett streck som går från utgångsöppningen via kroppens
sido-omfång och här på baksidan når fram till ingångsöppningen.
Och rätar man upp honom och tittar på det här strecket i
sidled så är det några graders fall på skottriktningen. Det
Hr alltså några centimeter högre på kroppens baksida än på
kroppens framsida. Men låt oss redan här säga att det säger
ingenting om i vilken vinkel mot horisontalplanet kulan
lämnade pipan eller armen höll revolvern. Det gör det inte,
för vi vet inte om Olof Palme just då lutade sig lite
bakåt, lutade sig lite framåt, såg någonting som var nere
på backen och kanske rentav stod så här då det small. Så
man kan säga att i huvudsak är det horisontell riktning.
Det avviker inte mycket ifrån horisontalen. Men om
gärningsmannen höll så här, så här eller så här, det vet vi icke.
Något så när horisontellt. Han har i alla fall inte skjutit
från knähöjd, det är helt säkert, och han.har i vart fall
inte stått uppe på ett tak om det inte var så att Palme vid
träfftidpunkten var så här hopböjd. .
Nu är vi på insidan och tittar in i bröstkorgen framifrån.
Det här är vänster sidoomfång, det är höger sidoomfång, det
här är kotpelaren nedöver med 5, 4, 3, 2 och första
bröstkotan. Ni ser att i 5 bröstkotan, även i nedre delen av 4,
så är det en stor gapande krater som har gett kraftig
onormal rörlighet i ryggraden, som har förstört ryggmärgen
på tvären, den är alltså delad i en överdel och en
nederdel, fullständigt avkapad. Det finns ben och
mjukdels-bitar och även det här, trasor av sönderskjuten vävnad, det
är ryggmärg som hänger framåt som också styrker det här om
att kulan måste ha kommit bakifrån. Det är en konisk
defekt. Jag tror jag har en sidledsbild också. Ja, här ser
ni vänster sida och där ser vi öppningen framtill, höger
sida också, just det. Baktill och öppningen framtill. Så
det är en konisk öppning som är smal baktill, bred framtill
och det är ju så när kulor passerar genom ben eller
oelastiska vävnader så lämnar de efter sig en konisk
öppning vars spets pekar mot det håll som kulan kora ifrån.
(BANDET SLUT)
(BAND 2B)
Det gav inte mer än vad vi hade sett makroskopiskt. Här har
vi en bild av bröstorganen, uttagna och tittade på
bakifrån. Höger lunga, vänster lunga.......... (AVBROTT)
De stora blodkärlen i vilka det ju är stort tryck, medan
det i lungorna är undertryck.
Här är defekten i matstrupen och här är en sond som satts
genom in till luftvägarna. Här är kroppspulsådern, hjärtat
nedtill här. Här är aortanklaffarna, den stora
kroppspulsådern, som mynnar ut från vänster hjärtkammare, där blodets
strömriktning regleras av dessa tre små fickklaffar som ser
till att strömmen bara går åt detta hållet och aldrig får
gå åt motsatt håll. Kroppspulsådern svänger, den går upp så
här som en promenadkäpp. En sväng upp där och sen ned igen
i medellinjen. Sådär precis nedanför svängen om man hade
rättat upp - svängen k man säga. Det är närmast en stor
PALME-nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
