Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12/99:9
stjärnforraig uppsplittring som näs1 - fullstär gt delar
kärlet i två delar. Där är en myckt kraftig & Jertrasning
av samtliga vägglager och sä här ser det ofta ut i stora
blodkärl eller andra vätskefyllda håligheter när en
projektil passerat. Vätskan kan ju inte komprimeras. Det är
hydraulikens princip det. Sä här blir det en våldsam
tryckökning och detta är en ganska kraftig kärlvägg. så istället
för att den ballongformat vidgar sig, vilket den knappt kan
så spricker den. En bristning av kroppspulsådern i dess
uppstigande del, eller precis i svängen, är icke förenligt
med livets fortbestånd oberoende av var det händer eller
hur det händer, Om det står fjorton narkosläkare bredvid så
kan man inte göra något som helst. Det är helt oförenligt
med livets fortbestånd och icke tillgängligt för någon form
av behandling. • ’
Här är kroppens högsta blodtryck och hela, eller halva
blodvolymen passerar den vägen. Man förblöder i loppet av
sekunder. Hjärtat upphör att slå i loppet av högst några
minuter, men efter de första slagen så har hjärtat inte
något att pumpa utan då går det bara på tomgång. Allt blod
Bom passerar från hjärtat och upp här åker ju ut genom den
här söndertrasningen istället för att mot det vanliga
motståndet fortsätta neråt genom kroppen. Här har vi en
dödsorsak som inte är diskutabel.
En bild till. Lite mer rentvättat. Hjärtat här nere,
aorta-klaffarna där, stora exploderande hålet där och så
kropps-pulsåderns vidare förlopp här. Här har vi den andra
dödsorsaken, nämligen, här är struplocket, här är struphuvudet
uppsnittat bakifrån, här är luftstrupen nedöver, som är
avskjuten på tvären några centimeter ovanför sitt
delnings-ställe. Här skulle den gå ut till höger lunga där, vänster
lunga där. Uppstår kommunikation mellan kroppspulsådern med
sitt tryck på ca 145 mm kvicksilver och luftvägarna med
sitt atmosfäriska tryck eller undertryck så forsar blodet
direkt ner i luftvägarna och man drunknar. Så man dör av
bristningen av kroppspulsådern om blodet tar vilken som
helst väg, rinner ut på backen t.ex eller ut i
lungsäckarna, där undandras det ju cirkulation och det är illa nog.
Men när det därtill fyller upp luftvägsträdet så inget
andetag blir möjligt då har vi en dödsorsak till som heller
inte är tillgänglig för vård. Absolut icke. Det kan icke
stämma att man kände puls efteråt, när folk sprang fram
till Olof Palme kan han icke ha haft puls. Han kan heller
icke ha dragit något andetag, för luftvägsträdet var fyllt
med blod hit upp. Däremot andningsrörelser av bröstkorgen
kan ha funnits. Krampliknande försök att röra, att vidga
och dra ihop så att lungorna skulle ventilera sig. Men han
kan inte andas. Det är en kombination av förblödningsdöd
och drunkningsdöd i eget blod, både orsakade av samma
projektil på sin korta väg från rygg till bröst.
Mikroskopiska bilder. Detta är ett snitt från höger lunga.
Lungvävnaden skall icke innehålla små röda prickar.
Lungvävnaden skall vara till största delen optiskt tom på
mikrosnitt och så skall det vara dessa tunna förgrenade
väggar som bildar lungblåsorna, det är där gasväxlingen
sker. Det är jättetunna septa som bara består av ett par
cellager plus blodkärl på det att koldioxiden skall vädras
ut och syret skall vädras in. Här har luftförande vävnad
fyllts upp av röda blodkroppar och de är helt färska. Det
Hr inte någon gammal hjärtsvikt det här, utan alldeles
färskt, cellerna är helt färska och det är ingen reaktion,
vilket visar att livet är utsläckt omedelbart efter att
blödningen u, om. Har ir det här några minuter så
reagerar kroppen på det och vill sanera. Kroppen vill ju
inte ha blod på något annat ställe än i blodkärlen. Så
kommer det ut i vävnader eller håligheter så reagerar
kroppen på det och skickar dit reningspatrullen för att
tugga i sig detta skräp som är på fel ställe. Icke en enda
vit blodkropp har hunnit fram. De här bedömningarna gör vi
ofta i samband med knivmord eller skarpt våld mot
bröstkorgen, det behöver inte vara mord och det behöver inte
vara kniv, men har överlevnadstiden varit mer än 10-15
minuter så ser vi regelbundet att det finns reaktion dvs
att de vita blodkropparna är på ingång och har börjat med
saneringsarbetet. Ingenting sånt här. Det rör sig alltså
absolut icke om den slags tider. Det rör sig om sekunder. I
praktiken kan man säga att han var död innan han nådde
backen. Fast det visste inte hjärnan riktigt då. Den märkte
ju fort att trycket föll och att syret försvann och då
"blackade" den ut ganska fort. Men hjärnans alla funktioner
är inte oåterkalleligt utsläckta förrän det har gått några
minuter. Det är då man är hjärndöd enligt den nuvarande
definition. Man är dock förbi punkten utan återvändo, för
kulan har gått ut genom bröstkorgen på honom. När den har
passerat kroppspulsådern och luftvägarna, då är han död.
Det finns ingen väg tillbaka. Trycket i hjärnan faller ju
omedelbart så han har heller inte varit varse någonting.
Han har kanske känt en smäll, han har knappast märkt att
han gick i backen och absolut ingenting efter det.
En grej till som jag inte har visat på bild är att
ryggmärgen var avskjuten. Det har viss betydelse därför att i
och med att ryggmärgen tappar kontakt med hjärnan så
försvinner muskelstramningen i alla kroppsdelar nedanför,
utan att man har elektrisk förbindelse från hjärnan till
nedre kroppsdelarna så kan man inte stå på benen. Där
blockeras muskelstramningen direkt och han kan inte sätta
benen under sig, vilket betyder att så fort kulan har
träffat honom så knäcker han ihop. Han torde falla så här,
ihopknycklad i knän och höfter, och inte som en kägla, inte
som en fura, för han kan inte hålla sig rak. Oavsett om man
tar ett steg framöver så, om man är ett steg framöver så,
eller om man råkar stå still så kommer han i alla fall att
tappa förmågan att motstå tyngdkraften. Vad skulle detta ha
för betydelse då? Dels har det den betydelsen att det då är
rimliga att han slår i pannan men inte jättehårt för hade
han fallit så här så skulle han slagit I ansiktet och fått
mer skrapskador. Så det stämmer ju då. Det andra är att han
enligt uppgift gick arm i arm med sin fru, så här, och när
han knycker på det här sättet så måste hennes arm hänga
med, ganska särskilt eftersom det var mockakappa mot
mockakappa de hade på sig, det ger ganske stor friktion. Så
hon måste ha lutat sig framåt vara sig hon ville eller
inte. Det kan ha betydelse för rekonstruktionen av hur
kulan träffade hennes rygg. Tänker man sig de här två i
bredd och gärningsmannen bakom så skulle det vara en smal
sak att först skjuta så och sen skjuta så om de stod där.
Men det gjorde de inte. För den ena sjönk ihop p g a den
skada han hade fått och den andra följde med ned av tyngden
kanske, och så lite reflex: Oj, vad blir det av honom, jag
måste visst stödja. Så det är rimliga att hon var
framåtlutat, det är därför rimligt att ett skott som
avfyras i något så när samma riktning som det som gick
bakifrån framtill på honom, det kom att toucha hennes rygg
och ge en tangentiell strimma i kläderna och som det är
beskrivet men som ingen av oss har sett, också i
ryggskinnet. Men inte i någon omfattning som krävde någon
PALME-nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
