Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
13
Sabbatsberg strax efter 23.30”.
Söderström hävdaratt ambulansen
lämnade mordplatsen med den skjutne
Olof Palme först tre till fyra minuter
efter det att han och kollegan själv
kommit till korsningen Sveavägen
-Tunnelgatan. Alltså ca 23.33-23.34.
Om juristkommissionen nu har rätt
när den slår fast att Rimbom och
Torstensson kom till sjukhuset strax
efter ambulansen går det helt enkelt
inte ihop med konstaterandet att
”ambulansen ankom till Sabbatsberg
strax efter 23.30” i samma rapport.
Vi skall också redovisa att Rimborns
och Torstenssons bil, nr 5520, enligt
ledningscentralens egen datalista med
så kallade ingripandemeddelanden från
mordnatten mycket riktigt ”beställde
också att en polispatrull skulle
beordras till sjukhuset...”
Det är alltså detta beskrivna anrop
som ledde till att Rimborn och
Torstensson skickades till Sabbatsberg.
Nu tätnar dramatiken. Händelserna går i
varandra, del finns inte rum for misstag
eller missförstånd:
Ambulansen lastas, Gösta
Söderström gör 23.34 sitt ntanera
klassiska anrop till sambandscentralen
"Offret är statsministern " samt berättar
att ambulansen är klar att köra All
Sabbatsberg, Rimborn/Torstensson kör
All Sabbatsberg, anländer strax efter
ambulans 951 med Olof Palme, som
-del vet vi nu - klockades in tidigast
23.35 på akutintaget. Klockslag som
23.28 och 23.30får helt enkelt inte
plats i detta vattentäta schema, hur än
bekymrade poliser försöker!
Avbröts
Enligt Söderströms rapport avbröts
alltså upplivningsförsöken omkring
2333. Efter en kort betänketid ropar
han in till sambandscentralen. Anropet
måste ha skett före 2335 när
operatören knappar in i datom att
Rimbom och Torstensson fått
uppdraget att åka till Sabbatsberg, och
efter 2333.
I dag säger Gösta Söderström om detta
tillfälle:
- Jag ropade omkring 23.34. Och jag
minns att ambulansen då höll på att
lasta.
Varför skriver då
Juristkommissionen att ambulansen
ankom till Sabbatsberg ”strax efter
23.30”?
1 synnerhet som del finns en avskrift
av samtalen under mordnatten på det
numera utraderade originalbandet från
Länsalarmeringscentralen. En avskrift
som av spaningsledningen tolkats som
att ambulansen redan 23.28 meddelar
att man är klar för avfärd till
Sabbatsberg. Har Juristkommissionen
inte litat på avskriften?
Utraderat har ju LAC-bandet visat sig
inte vara. Det är det band läsarna har i
PALME-nytt 14/1999. Bandet troddes
vara försvunnet men återuppväcktes
från de döda.
Den 25 november 1998 - medan den
energiske kriminalinspektören Thure
Nässe’n som bäst drar snaran kring
Christer Pettersson - skriver statens
kriminaltekniska anstalt All den likaså
energiske Palme-åklagaren Jörgen
Almblad att anstalten nu har
färdigundersökt "ett milband, som
avhämtades den 16 september 1988 hos
riksåklagaren i Stockhobn".
Ett rullband med konAnuerliga och
oavbrutna fröken Ur-markeringar? Icke.
Som strax ska framgå av Maja-Lena
Rådelius fortsatta reportage. Ett
reportage som den nyligen avsomnade
granskningskommissionen under sin
femåriga verksamhet aldrig lyckades få
syn på!
Utlämnas ej
Innan vi lämnar avskrifterna av
LAC-bandet skall vi ägna oss åt samtalen
8-13.
Avskrifter av dessa samtal vägrar
spaningsledningen att lämna ut Valda
delar har dock lästs upp för oss i
telefon av spaningsledningens Ingvar
Eriksson.
Avskrifter av samtalen 1-7 hade
däremot lämnats ut tidigare under
hösten 1987, och del är dem Rådelius
har All hands. Det rör sig dock om
mycket provisoriska och slarviga
tolkningar, ibland förefaller
tolkningarna vara avsiktligt förvrängda.
Som av delta samtal 9 som strax
följer:
Det han /Eriksson/ läser från samtalet
nr 9 är uppseendeväckande.
Enligt tidsnoteringen äger samtalet
rum klockan 23.31.40.
Så här säger Ingvar Eriksson:
- Ja, samtalet innehåller ett besked
Irån LA C till ambulansen från
Sabbatsberg att den inte behöver
ingripa. De svarar och konstaterar att
en annan ambulans anlänt fore dem.
Att de är på platsen bägge två.
Ingvar Erikssons svar är sublimt osant,
och hela Maja-Lena Rådelius
rundmålning kring ond bråd död formar
sig till bilden av en mordutredning
som kör fast i slirande falska spår.
Mina minnen från den här Aden
kommer tillbaka. Vi var den gången
rätt många journalister som arbetade
med denm motspänstiga materia;
Maja-Lena Rådelius var en av de mest
energiska. Då, hösten och förvintern
1987, gick det fortfarande att gräva, att
inte bli förhånad - och att bli
publicerad.
Själv arbetade jag den här hösten
med Polisspåret, vars sista kapitel är
daterat den 15 december 1987, sålunda
tre dagar innan Arbetet publicerade det
reportage som jag nu så fliAgt citerar
ur.
Minnen, minnen. En eftermiddag
står jag i Sveriges Radios mynttelefon
i den stora entréhallen vid
OxensAemsgatan, Hangaren kallad. Jag
har ringt hem, fått höra att Ingvar
Eriksson sökt mig; en nåd som sällan
beviljades.
Jag når Eriksson, på hans
tjänsterum, och får en struntsak
bekräftad. De stora, sanna
informationerna lämnade Ingvar
Eriksson aldrig ut. Han levde denna tid
med de så småningom, ett och ett,
avslutade LAC-samtalen som morötter
for våra joumalistsjälar:
- Ingvar, kan du inte berätta om
samtal 8? Eller om 9:an?
Ett mycket ovärdigt spel. När svaren
någon gång kom var de aldrig
kompletta och sällan korrekta. Ingvar
Erikssons tolkning av samtal 9 är
bisarr. Det är inte ambulans 912 som
ringer upp LAC utan exakt tvärtom,
och den väsentliga information som
lämnas av 912 är att 912, Allsammans
med 951, påstås befinna sig inte på
mordplatsen - utan inne på
Sabbatsberg! (Se samtal 9 i nr 14!).
Vad Eriksson ville med sin
vantolkning är svårt att vela. Visste
han att samtal 9 var ett av de samtal
1/00:13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
