Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
3
om Säpos ledning för att skaffa informationer om framför allt Olof Palme.
Han var på något sätt, i deras ögon, ond i sig och borde därför övervakas.”
Och längre fram i Sten Anderssons ganska långa TV-inlägg:
”De här grupperna, sådana här personer, har ju nätverk utanför den egna
organisationen, och de nätverken innehåller ju ofta folk med samma
politiska uppfattning som de själva har, och därmed samma inställning till
socialdemokratin. ”
Borgnäs: ”Vad skulle de använda informationen till?”
Sten Andersson: ”Ja, det vet jag inte. Det vet jag inte. Där kan man ju bara
spekulera. Att det fanns människor och grupper i vårt land som ville röja
Palme ur vägen, det är väl alldeles klart. Och det är ju möjligt att en och
annan fanns inom den här organisationen också.”
Då gör jag Lingärdes och Sten Anderssons uttalanden till föremål för en gemensam
analys (om inte termen är för fin): Talar de om samma organisation? Och är det
intressant - eller hyperintressant - att personer med så centrala placeringar som
Lingärde och Sten Andersson i offentliga uttalanden siktar in sig på exakt samma
företeelser? Är det dessutom intressant - eller hyperintressant - att varken Sigvard
Marjasin eller Lars Eric Ericsson eller granskningskommissionens toppjurist
Hans-Gunnar Axberger sätter in ett uns av energi på att utreda: vad talar de om, Ulf Lingärde
och Sten Andersson?
Lingärde och Andersson placerar mordet på Olof Palme i samma nötskal, men
kommissionerna låter Björns Express frakta Lingärdes PM 95-103 oläst till riksarkivet,
och TV-programmet med Sten Andersson som huvudperson har heller inte väckt
kommissionernas ringaste intresse. Jag bläddrar i de visserligen svåröverskådliga tusen
betänkandesidor som Ericsson/Axberger lämnade ifrån sig, men jag finner inte namnen
Ulf Lingärde eller Sten Andersson. Och om de kusligt konkreta tankar dessa båda har
kring en hemlig organisation runt händelserna vid Dekorima tar inga kommissioner
notis.
Analys och syntes - vågar jag själv gå över till syntesen, till sammanställningen och
slutkommentaren? Nej. Jag har inga andra informationer kring den eventuella
superhemliga organisationen, jag vet inte hur Olof Palme dog. Eller varför han dog.
Men jag kan ju inte undgå att konstatera att kommissioners och mediers dova tystnad
numera ter sig minst lika skrämmande som själva sekundhändelsema vid Dekorima.
Tyst, tyst, vad då Lingärde och Sten Andersson?
Granskningskommissionen författade 260 A 4-sidor om ”enskilda uppslag”, från CIA
till PKK, från Sydafrika till Miro Baresic, men någon toppenhemlig
säkerhetsorganisation hittade kommissionen aldrig; det var knappt att den hittade det
vanliga Säpo:
”Vi har /beträffande Säpo/ endast granskat det material som på beskrivet sätt
ställts till vårt förfogande” - kommissionen gör halt framför Säpos portar. Någon
Lingärde-Sten Andersson-organisation har den över huvud taget inte vågat leta efter.
Axberger, åtminstone, vart tog du vägen? Ett juridiskt stjärnskott som falnade och dog?
Sven Anér
13/00:3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
