Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
PALME-nytt
9.6.2001. Generaldirektör Ines Uusmann, Boverket, Fax: 0455-353100.
Ines Uusmann - Kan jag ta din tid i anspråk ett par minuter? Den 10 juli 1997 skrev du, som chef för
kommunikationsdepartementet och som Estonia-ansvarig, nedanstående brev till Sirje Piht, hustru till den
ene av Estonias båda kaptener, Avo Piht (min översättning från engelskan):
Låt mig allra först uttrycka mitt djupa medlidande med den förtvivlan och sorg som Ni och så inånga
andra har drabbats av efter katastrofen.
Jag är säker på att Ni vet att många människor på olika platser var inblandade i räddningsoperationen och
i uppdraget att besvara alla telefonsamtal från oroliga anhöriga och vänner. Tyvärr kan några av dessa
människor ha vidarebefordrat antydningar på ett sådant sätt att de inte uppfattats som rykten utan som säkra
uttalanden. Detta är förstås sorgligt men förståeligt med tanke på den press som dessa människor arbetade
under. Alla överlevande fördes till två sjukhus i Stockholm. Från dessa sjukhus har vi fått listorna över
överlevande somförts in till respektive sjukhus. Inget av namnen på de åtta personer som Ni efterfrågar
kan påträffas på dessa listor.
Vad nu? Skriver du att alla hamnade på två sjukhus i Stockholm? Några hamnade på ett sjukhus i
Stockholm, nämligen Södersjukhuset. Huddinge sjukhus ligger i grannkommunen Huddinge, medan de
båda stora mottagningssjukhusen i Mariehamn och Åbo sannerligen inte ligger i Stockholm - har du
skrivit detta med vänster hand?
Du avfärdar sedan en påstådd identifiering av Avo Piht, varefter du avslutar ditt nära ett år (!) försenade
svar på Sirje Pihts brev till Göran Persson (!) så hän
Då det gäller alla de åtta personer som Ni har frågat efter, kan det faktum att någon har sagt att de räddats
hänföras till det faktum som jag nämnde ovan, nämligen att många människor var inblandade och att alla
dessa människor arbetade under stark press. Tyvärr finns inget bevis över huvud taget pr att några av
dessa människor överlevde. Högaktningsfullt Ines Uusmann.
Efter att under några månader ha journalistiskt granskat Estoniaaffären, med speciell fokusering på
de elva estniska medlemmar av besättningen som först räddades men därefter försvann, ställer jag mig
ytterligt frågande till hur du som avslutning till ditt brev kan hävda att ”tyvärr finns inget bevis över huvud
taget för att några av dessa människor överlevde.”
Jag har i dag på mitt skrivbord framför mig femton listor över räddade från Estonia. Tretton av dessa
listor upptar namnen på de elva sedermera försvunna, antingen alla elva eller några av dem. En av
Åbopolisen den 28 september 1994 utfärdad lista uppvisar åtta av dessa namn. Listan är försedd med
Åbo-polisens stämpel, och listan har därefter återgetts i officiell rapportering från den svenske ambassadören
Lars Grundberg i Tallinn till UD i Stockholm, detta sedan listan i fråga kommit till Grundberg som fax från
rikskriminalen i Stockholm - är denna lista inget bevis? Och i vilken utsträckning har du sökt efter
bevis? Du har bett polisen leta, men polisen har uppenbarligen inte berättat att den innehar
Åbo/Grundberg-listan, och du har inte sökt den hos UD som också hela tiden innehaft den - inget bevis?
Som nyhetsjournalist måste jag känna ansvar för de uppgifter jag vidarebefordrar. Jag har ansvar för att
mina uppgifter är korrekta, jag har ansvar för att mina efterforskningar är kompletta. Men som
Estoniaansvarig minister lyfte du inte ens på en lur till Berndt Fredriksson på UD:s arkiv och frågade om
han hade något om Estonia! Jag fick Åbo/Grundberg-listan från Fredriksson med fyra veckors fördröjning;
du hade självfallet fått den samma dag. Med två bud: ett från rikskrim, ett från UD.
Varför denna kusliga brist på aktivitet från din sida? Hade du inte kunnat svara ungefär så här:
Sirje Piht, vi har mängder av uppgifter om att bland andra er make Avo har räddats, och vi undersöker nu
hos polismyndigheterna i Åbo och Helsingfors anledningen till att den s k slutliga H-forslistan ej upptar
Avo och de andra som räddade. Vi återkommer snarast med besked -
det hade ju varit ett hederligt svar. Som hade medfört att hela Estoniafrågan redan under 1996 hade
hamnat på ett annat plan. Varför passade inte det?
Ines Uusmann - kan du i dag, med annan position och med distans till Estoniaaffären, svara på dessa
avgörande viktiga frågor? Jag behöver inte för dig räkna upp vilka ytterligare frågor som följer i kölvattnet:
Manipulerades räddade-listorna? Varför? Var befinner sig de räddade/försvunna? Vad ligger bakom? Vilka
svenska, finländska och eventuellt estniska politiker ligger bakom dagens falska tystnad? Var finns du själv
i denna falska tystnad? Detta brev - och förhoppningsvis ditt svar - kommer att publiceras i mitt nyhetsbrev
PALME-nytt. Engagerad hälsning Sven Anér.
PS 14.6.01: Min estnisktalande kollega ringer från Göteborg och berättar att Ulo Veide, far till de
försvunna tvillingsystrarna Hanka-Hannika och Hannely, i fax omtalar att han inte tidigare fått se någon av
de listor över räddade som han fått från mig, Sven Anér! Ingen i Sverige har visat honom en enda lista!
Jag tar då fram de avslutande sidorna i Estonia-portföljen; de ligger i samma ordning som jag fick dem
från UD, med en månads fördröjning, sidorna 121-127. Sidan 123, ur Stockholms polismyndighets
egen lista över räddade från Estonia: ”95. PIHT AVO”. Sidan 126. Ines Uusmanns avslutande fras till
Siije Piht: ”Tyvärr finns inget som helst bevis för att några av dessa människor
överlevde. ”
Vilken sadism, vilken skrämmande sadism! Sven Anér.
6/01:11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
