- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
12

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

PALME-nytt

För Nyhetsredaktionen /vid ett antal tidningar/

4.6.2001. Inlägget sänds i dag annandag pingst kl 15.45 i
Klarspråk, P 1. Sven Anér.

17.5.2001.

Inlägg för Klarspråk, kollegial hälsning

Estonia - det är ett fartyg som går under, det är omkring 850 människor som omkommer, det är snart sju år
av ovisshet för de anhöriga till fem av de saknade: lever Avo, lever Lembit, lever Tiina, lever
Hanka-Hannika och Hannely?

De fem finns med på sammanlagt tolv olika listor över räddade från Estonias förlisning, men de
finländska poliser som tillsammans med svenska och estniska kolleger upprättade fartygets mänskliga
slutstatistik vägrar att fästa sig vid dessa tolv listor. Från både Helsingfors och Stockholm förklaras för mig
att dessa tolv listor innehåller ”en massa inkorrekta och okontrollerade uppgifter” (säger Helsingfors) och
”att inkorrekta och okonfirmerade uppgifter spreds de första dygnen” (säger Stockholm).

Dessa uttalanden stämmer inte. Jag har noggrant kontrollerat och funnit att de enda personer som är
upptagna på listor över räddade men ändå förklarats ha omkommit är just de fem jag nyss nämnde.

Personer kan felaktigt ha påståtts befinna sig ombord, personer kan först ha förklarats omkomna men sedan
visat sig ha överlevt, dvs sådant som händer vid varje stor katastrof. Men: först räddade, därefter omkomna
- nej där finns bara Avo, Lembit, Tiina, Hanka-Hannika och Hannely.

Hur har då listorna gjorts upp - och hur har de fem tillåtits försvinna, hur har fem räddade tillåtits
försvinna? Jag frågar myndigheterna i Helsingfors och Stockholm, men jag får endast svepande,
ofullständiga, inkorrekta svar.

Jag frågade i veckan som gick det ansvariga höga polisbefälet i Helsingfors: Kan jag få ta del av det
material som berör de fem? Svaret kom omedelbart: Nej, du får inte se ett enda papper!

Jag har nu vänt mig till Finlands ambassad i Stockholm och frågat: gäller inte samma offentlighetsregler i
Finland som i Sverige? Från rikskriminalen i Stockholm har jag fått ut vad som förefaller vara alla papper
rörande Estonias förlisning; varför inte samma öppenhet från H-fors sida?

Jag har informerat den svenska regeringen - men kommer den att lägga två strån i kors? När Siije Piht,
makan till Avo Piht, andrekaptenen ombord på Estonia, den 13 mars i år i ett dramatiskt brev vände sig till
biträdande näringsministern Mona Sahlin för att få svar rörande Avos öde och om den sarma bakgrunden
till Estonias förlisning valde Mona Sahlin att inte svara. Över två månader har gått, men Mona Sahlin svarar
inte.

Sverige är just nu ordförandeland i EU, och Estland är ett av de länder som står i medlemskön. Men
iskallt oförsynt vägrar Mona Sahlin att svara, på ett nödrop från andra sidan Östersjön:

”Kära Fru Biträdande Minister, Jag är Sirje Piht, hustru till Avo Piht, en kapten på m/s Estonia...” Hade
Siije Piht väntat sig medkänsla, empati, skulle hon inte ha vänt sig till den svenska regeringens biträdande
näringsminister Mona Sahlin.

Sven Anér

4.6.2001. Men affären Estonia är ingalunda statisk. Den 31 maj ansåg jag mig kunna notera elva /11/
personer som tänkbart räddade från Estonia, därefter försvunna. Har jag fel? Hur ska jag eller någon annan
kunna veta det? Så länge vaije form av debatt saknas?

Radions Klarspråk böljar mer och mer etablera sig som enda svenska engagerade orädda medium.

Kollegial hälsning /till nyhetsredaktioner som aldrig hörde av sig/.

13.6.2001. Det ringde ett antal lyssnare och instämde, men jag såg inte att mitt Klarspråksinslag väckte
någon som helst medial debatt. Ett enda inslag, i ett enda medium, kan riskfritt nonchaleras av alla andra
medier - så är det, detta banala konstaterande har jag gjort tidigare.

När Knut Carlqvist härförleden presenterade sin spännande bok om Estonia, ”Tysta leken”, kom ett
tjugutal intresserade till presskonferensen. Men få tillhörde stora medier, och Carlqvists genomslag i
debatten blev obetydligt. Men jag uppmanar verkligen alla Estoniaintresserade att köpa boken (pocket,
lågt pris). Författaren presenterar spännande teorier om förlisningens förlopp och orsak, och han väjer inte
för skrämmande scenarier. Avo Pihts öde diskuteras, dock utan den bakgmnd av nära tjugo listor över
räddade som visst får vara PALME-nytts monopol - tills en aviserad Jutta Rabe-bok snart utkommer av
trycket. Reagerar stora medier då? Vi får se. SA.

6/01:12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free