- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
10

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måste kunna ge ett svar på.

- Sjövärdigheten: Många tidigare
vittnesuppgifter har lämnats som lyder
på icke oväsentliga problem med
fartygets sjövärdighet bland annat i
samband med den hamnstatskontroll
som genomfördes timmarna före
Estonias sista resa. Slutrapporten
lämnar inga förklaringar i detta
avseende utan hävdar att fartyget var
sjö värdigt.

- Sjunkningsförloppet: Om det endast
kom in vatten uppe på bildäcket, varför
kantrade inte fartyget och slog runt på
grund av instabilitet? Hur kunde
fartyget sjunka så snabbt om det endast
kom in vatten på bildäcket?
Slutrapporten lämnar ingen förklaring
på detta.

- Dokumenterade hål i fartyget: Det
finns ett flertal fotografier på hål av
olika storlek i fartyget. Har de
uppkommit i samband med
förlisningen och har de haft något att
göra med sjunkningsförloppet eller
inte? Slutrapporten lämnar ingen
förklaring till detta.

- Vittnesmålen: Förutom att JAIC:s
ansvarige för vittnesmålen förhindrades
utföra förhör med nyckelvittnen så
känner ett stort antal överlevande inte
igen beskrivningarna i JAIC:s
slutrapport i relation till sina egna
upplevelser. Slutrapporten lämnar
ingen förklaring till dessa.

- Filmmaterialet: Filmmaterial från
fartygets botten har dokumenterat
skrap- och deformationsmarken.
Slutrapporten ger ingen förklaring till
detta.

Vi vill understryka att det viktigaste
skälet till att öka klarheten i orsakerna
till Estonias förlisning är att kunna
vidta rätt åtgärder så att det om möjligt
kan förhindras att en liknande tragedi
inträffar igen. Detta har inte gjorts.

Skulle en SAS jumbojet tappa en
vinge och störta så duger det inte att
konstatera att en vinge lossnade så att
planet störtade. Ingen skulle drömma
om att en minister eller ett parlament
skulle försvara en sådan utredning med
att i stora drag stämmer slutsatsen om
att en vinge lossnat så att planet
störtade.

Det är inte bara Sveriges rykte som
sjöfartsnation som fått sig en allvarlig
töm genom den bristfälliga
Estoniautredningen. Om mindre seriösa
sjönationer upplever att
sjösäkerhetsregler och haveriutredande

inte längre ses så allvarligt kan det l’å
förödande konsekvenser för
internationell sjölärt och sjösäkerhet.
Detta problem har Internationella
Transportarbetare Federationen särskilt
påpekat för regeringen.

I förlängningen riskerar den
bristfälliga utredningen och en politisk
ovilja att skapa ökad klarhet att
urgröpa medborgarnas förtroende både
för ansvariga myndigheter och för den
parlamentariska demokratin.
Ledamöterna i Sveriges riksdag har ett
stort ansvar för att vända denna
utveckling.

Det finns en stor vinst i att låta en
internationell expertgrupp studera
relevansen i kritiken av utredningen
som framförts av svensk och
internationell expertis. Gruppen bör
lägga förslag på vad som kan göras för
att skapa ökad klarhet i de fall där
kritiiken anses vara befogad.

Stockholm den 4 oktober 2001.

Lars Ångström (mp)

Kent Härstedi fs)

Tom Heyman (m)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Ken t h Skärvik (fp)

Enskild motion

Motion till riksdagen 2001/02:ml609
av Henrik S Järrel (m)

Ny haveriutredning angående m/s
Estonias förlisning

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att med stöd av
IMO-Resolution A.849 (2.0) ”Code for
the Investigation of Marine Casualties
and Incidents” § 13 uppdra åt
regeringen att i samråd med
regeringarna i Estland och Finland
medverka till att en ny oberoende
utredning tillkallas med uppgift att så
långt möjligt klara ut ännu obesvarade
frågor kring fartygets hastiga
sjunkförlopp.

2. Riksdagen beslutar att i den
utsträckning nya dykningar i
undersökande syfte erfordras och
påkallas av en ny oberoende
undersökningsgrupp temporärt häva
gravfriden inom m/s Estonias
haveriområde till gagn för den framtida
sjösäkerheten i fäijetrafiken.

3. Riksdagen beslutar uppdra åt
regeringen att förhandla med

regeringarna i Estland och Finland i
syfte att temporärt kunna häva
gravfriden och medverka till fördjupad
kunskap om orsakerna till olyckan.

4. Riksdagen beslutar uppdra åt
regeringen att sammankalla en
expertgrupp, bestående av nationell och
internationell expertis som ej
medverkat i den tidigare utförda
utredningen och tillika ej har egna
intressen att bevaka till följd av
förlisningen, med syfte att denna
expertgrupp på regeringens uppdrag
sammankallar en oberoende
internationell undersökningsgrupp.

5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om de anhörigas och
sakkunniggaruppens medverkan i
utred ni ngsprocessen.

Motivering

Bakgrund

Natten till den 28 september 1994
förliste m/s Estonia på Östersjön under
sin färd från Tallinn till Stockholm.
852 passagerare /* - nej, skall vara 852
ombordvarande; PALME-nylts
kommentar/ omkom; därmed var en av
de värsta fartygskatastrofema i modern
tid ett tragiskt faktum.

Efter en tids inledande förvirring
kring frågan hur man skulle hantera
haveristen m h t de många förolyckade
och deras anhöriga beslutades om
gravfrid vid olycksområdet (på
internationellt farvatten), att fartyget
och de omkomna ej skulle bärgas, att
dykningar inom det fridlysta området
skulle förbjudas samt att givetvis en
haveri-kommission skulle utreda
händelseförloppet.

Åsikterna bland de anhöriga går isär i
fråga om huruvida man skulle ha
bärgat de omkomna och fartyget. För
många är detta fortfarande en känslig
fråga

Men inte minst med tanke på den
framtida sjösäkerheten när det gäller
passagerartrafiken på Östersjön och
annorstädes ligger det i allas intresse
att få ökad klarhet i de orsakssamband
och händelseförlopp som ledde fram till
denna flemationella olycka

Att debatten mellan olika experter
om de hittillsvarande
utredningsresultaten rasar ännu sju år
efter förlisningen visar, om inte annat,
att haverikommissionens (JAIC)
slutrapport är ifrågasatt på flera direkt

11/01:10

PALME-nytt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free