Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk lifstidsfånge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjordes för att rädda Harry från galgen. Sålunda vände sig familjen till en af Amerikas mest framstående advokater, W. W. Ervin, densamme som förde de i Homesteadstrejken inblandades talan och äfven försvarade Eugen Debs under den stora Chicagostrejken. Fadern till den olycklige Harry offrade hela sin förmögenhet för att rädda sonen, men intet hjälpte. Hotelsebref sändes både till juryn och slutligen till själfve guvernören i syfte att framtvinga den anklagades frikännande eller åtminstone hans benådning till lifvet. Slutligen uppgjordes en plan att få honom ut ur fängelset, i det en vakt köptes, men planen upptäcktes af en svensk sheriff vid namn Holmberg och korsades i sista ögonblicket. För en gång förmådde den annars så allmäktige dollarn intet. Harry Hayward hängdes den 11 dec. 1895, några dagar öfver ett år efter det miss Ging på hans anstiftan blifvit mördad. Fadern blef som sagdt fullständigt ruinerad och lämnade med hustrun Minneapolis samt bosatte sig på en annan plats. Sonen Adry, som ledt polisen på spåren, kunde föräldrarne icke tillgifva, utan togo helt och hållet sin hand från honom. Han försörjer sig nu i Minneapolis, sades det mig, som gatsopare. Föröfvaren af mordet, Claes Blixt, är född i Småland och kom vid unga år till Amerika med sina föräldrar, hvilka bosatte sig i den lilla staden Cannon Falls i Minnesota. Han växte upp och blef en duktig arbetare, som i sin ungdom reste mycket omkring ute på landet och skötte lokomobiler och tröskverk; därigenom lärde han sig maskinistyrket. Han hade vitsord om sig att vara en pålitlig man och mycket öm mot sin familj; sålunda berättas det, att han offrade sin sista cent för att rädda sin första hustrus lif. Efter hennes död blef han mera slarfvig och började supa.
Blixt räddade sitt lif, säges det, närmast genom att aflägga fullständig bekännelse. Han dömdes till lifstids straffarbete, hvilket i hög grad förargade en del amerikaner. De ondgjordes öfver, att en amerikanare, som icke begått själfva brottet, hängdes, medan föröfvaren af illgärningen, till på köpet en invandrad svensk, undgick galgen. Samma dag domen föll,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
