Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver de inom hvarje sådan qvarlefvande
gamle krigares namn och lefnadsöden, man
har i städerna anställt baler, spektakler,
konserter, middagar, lotterier, man har
utgifvit böcker och musikhäften till deras
förmån; kort sagdt: man har uppskrifvit
deras namn, och man har samlat pengar.
Samla pengar, samla pengar för veteranerne,
det har ropats från tusende munnar. Men
huru veteranerne sedan skola få dessa
pengar, derpå synes ännu just ingen ha tänkt.
Hvart man till en början skall nedlägga
dessa insamlade pengar, icke ens derpå har
man förrän i sednaste dagar tänkt. Om
man af de samlade pengarne skall bilda
en fond, af hvars räntor mail skall utdela
årliga understöd åt de qvarlefvande, eller
huru dessa pengar skola användas, derom
har man icke hört ett ord. Men dylika
små tanklösheter, goda Rustika, äro icke
så ovanliga i vårt land.
Regeringen har, säger man, fördubblat
de härförinnan pensionerade veteranernes
lilla årsunderstöd, och beviljat samma
dubbla pensionsbelopp åt dem som hittills
ingen pension åtnjutit. Det är åtminstone
ett understöd som man vet att och huru
det kommer de gamle till godo. Och
samtliga finska truppers officerskorpser lara
enhälligt, som det berättas, ha följt
gardes-batajonens officerskorps’ vackra uppmaning
att af deras löner årligen afstå en viss
procent till förmån för veteranerne, så länge
af desse några ännu qvarfinnas i lifvet.
Också det understödet kan man begripa;
herrar officerare ha synbarligen tänkt sig
in i saken, innan de gjort något till den,—
ett loford som icke kan tilldelas någon af
sakens hittills synlige offentlige beifrare.
Jag vill dock förmoda att de som ifrat
för insamlandet af medel också engång börja
tänka på sättet för deras användande. En
komité för de insamlade medlens
förvaltning har åtminstone blifvit bildad i Abo.
Jag antager att man beslutar sig till att
bilda en allmän fond, från hvilken man
skall kunna gifva de gamle qvarlefvande
krigarne en årlig hjelp. Hurudan kan då
denna hjelp blifva? Man skall datisa, man
skall sjunga, man skall spela, man skall
sy i städerna kanske ännu ett helt år
till förmån för veteranerne, — men
derefter skall man också glömma dem. Hvad
som på denna allmänna väg kan bringas
tillsammans för dem, det bringas under
detta år. Man får sålunda en stående fond,
som i framtiden icke kan räkna på några
tillskott. Och antager jag att denna fond
skall kunna räcka hvarje veteran en
fem-rubels sedel om året, så tror jag mig icke
ha antagit för litet.
Ar det då icke vackert nog? skall du
kanske säga — nej, förlåt mig, Rustika,
du säger det icke, men mången annan skall
göra det. Ar det icke vackert så: 10
rubel om året i pension, 5 rubel af
under-stödskomitén, och kanske ännu någon
rubel af officerarnes sammanskott. Hvad kan
det mera begäras? Staten har gjort sitt
för dem, folket har gjort sitt och den
nuvarande finska arméen har gjort sitt. Med
sådana understöd kunna gamle soldater både
prydligt lefva och "dö som herrar".
Det är ganska troligt att med dessa
understöd ingen af de gamle krigarne skall
komma att svälta ihjel, icke ens behöfva
tigga. Men när man vill gifva desse
jubel-hjeltar en nationalbelöning och tacksägelse
tör hvad de för fosterlandet gjort, har man
då intet annat sätt derför, än att genom
en länsmans kalla hand räcka dem en
brödbit och säo-a: här har du att äta — tills
D
du dör.
Jo, Rustika, det gifves ett annat sätt,
som jag tror att åtminstone du skall finna
mycket varmare och vackrare. Du skall
straxt få höra.
Som du sett, så har en stor del af våra
kyrkoherdar, och äfven andra på
landsbygden boende personer, visat det intresse för
saken att de hvar i sin socken uppspårat
de der boende veteraner, sändt uppgifter
om deras lefnadsöden och boningsorter till
någon tidning, beskrifvit deras oftast
nödställda belägenhet, och anhållit om allmän
hjelp åt dem. Men bland hela denna mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
