Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
vältning komina att begagna det svenska
språket.
Vårt land är icke det enda i Europa,
som sålunda är deladt i språkligt afseende.
Jag skall kanske snart, Rustika, få
tillfälle att för dig skildra ett ocb annat om
dylika förhållanden, t. ex. i Schweitz, der
som du vet, tyskan, franskan och
italienskan trifvas godt tillsammans hos samma
folk. Jag skall icke komma att påstå,
det icke Schweitzarne kunde vara ett vida
starkare folk, om de egde ett eget och
gemensamt språk, men att de dock äro ett
eget folk, oaktadt sina många tungomål,
och ett folk, som bättre än något annat
vetat att värna sin frihet och
sjelfständighet, det vet livarochen och det kan ingen
neka.
Finskans väg att komma upp till sin
naturliga plats i samhället kan med temlig
säkerhet på förhand utstakas. Ty den kan
icke gerna gå mer än en väg. Den skall
först träda in som undervisningsspråk i
skolorna, såsom början redan är gjord i
några lägre och tillochmed i en högre.
Den skall småningom avancera allt högre
upp genom skolornas och gymnasiernas
klasser, och så komma fram till
universitetet. Derifrån går vägen till den högre
administrationen.
Men huru länge denna skole- och
studiebana för det finska språket skall räcka,
det är svårare att förutse. Alla s. k.
oförutsedda omständigheter kunna här icke
beräknas. Låtom oss emellertid hoppas det
bästa, att kursen går så fort som möjligt.
Mindre än ett par mansåldrars arbete kan
det dock icke gerna bli.
Och skall svenskan ens sedan så
hastigt eller någonsin kunna glömmas af de
bildade i Finland? — Nej, om det också
icke funnes en svensk befolkning, som
alltid skall uppehålla svenskan i landet, så
måste svenskan ändock i tider så långt jag
kan se, och huru än våra öden af
försynen må ställas, förblifva det språk genom
hvilket finnen närmast tillegnar sig en
vidsträcktare bildning än den hans egen nu
engång så mycket efterblifna litteratur har
att erbjuda. Sju seklers gamla minnen
binda oss vid svenska språket, och förrän
man kan ur historien framvisa åt mig ett
folk, som skulle ha alldeles bortglömt ett
språk, som ännu är vid lif, och som hos
detsamma så länge innehaft den ställning,
soin svenskan hos oss, så kan jag icke tro,
att svenskan någonsin för den högre
bildningen i Finland skall bli ett fremmande
språk.
Jag slutar för denna gång. Flera
saker i detta bref hade du, Rustika, kanske
önskat se litet mera utförda. Men
bedrager jag mig ej, så skall man nog gifva
mig anledning att tala vidare i ämnet. Till
härnäst åter din Metropolitanus.
Några rcschågkonistcr
från
Köiienlinmn
rSe N:ris 5 o. 6.1
Utom stora kongliga theatern, som i
sig inrymmer ballett och opera, har
Köpenhamn att bjuda på den lilla,
hufvudsakligast för konserter och
privatföreställningar begagnade hoftheatern, på Casino
och folktheatern, som sinsemellan
rivalisera med småstycken af Heiberg och
Ho-strup, franska vaudeviller o. d., samt på
Vesterbroes theater, i hvilken sistnämnde
lokal Tivoli-theatern med sina pantomimer
och hokus-pokus till vintrarne vanligen
inflyttar.
Föreståndare för Casino-theatern är
författaren Erik Bögh, känd äfven i Finland
genom sina visor, "en lille bitte Månd" t. ex.,
och sina "sju föreläsningar" etc. Han
begynte sin dramatiska bana med att i södra
Sverige åtfölja ett resande theatersällskap,
hvarvid en vacker dag hände att truppens
direktör rymde sin väg efter att ha
spolierat theaterkassan. För Bögh stod ej
annat åter, än att med qvarlefvorna af
truppen slarfva sig fram till Christiania, der
han bums förälskade sig i en liten gross-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
