Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
detta vetande." Ty jag vet af egen
erfarenhet mycket väl, att man om dessa
förhållanden kan erhålla en ganska hjelplig
kunskap utur böcker, liksom jag också vet,
att mången, som "stått på Rigis spets, vid
Staubbach eller vid stranden af Genfer-sjön",
om samma förhållanden känner alls
ingenting.
Men hr J. V. S. påstår nu verkligen,
att jag meddelat verlden en nyhet, då jag
yttrat att "en nation" kan ega flera än "ett
språk." Han förnekar helt enkelt
Schweitzarne värdigheten af nation, och säger att
"ingen iinnu vetat af en schweitzisk
nationalitet."
Men hvad är då nationaliteten? Ar det
endast språket som utgör densamma,
hvarföre då nyttja en så lång och grann
benämning på en sak, som kan uttryckas
mycket enklare? Nej, jag för min del tror
att också annat ingår i begreppet
nationalitet, än språket. Tillochmed hr J. V. S.
sjelf fattar stundom nationaliteten i något
vidsträcktare bemärkelse. Slår man t. ex.
upp hans "Lära om Staten", så finner man
att ban der med nationalitet förstår "det
bestämda vetande och den sed, som för
hvarje tidpunkt karakterisera en nation."
Således lär hr J. V. S. dock i grunden
medgifva, att seder, lagar, inrättningar och
dylikt också höra till nationaliteten, ehuru
han i nu ifrågavarande artikel icke funnit
för godt att utsträcka begreppet så långt.
Och vill då br J. V. S. ännu vidhålla
sitt kanske något förhastade påstående, att
"ingen ännu vetat af en schweitzisk
nationalitet?" Allt sedan Wilhelm Tells tider har
dock den europeiska verlden ganska ofta
haft tillfälle att höra talas om ett
schwei-tziskt folk. Att icke blott Schweitz är en
stat i Europa, utan att äfven Schweitzarne
utgöra en särskild europeisk nation, är ett
axiom, som står fast, om också alla
verldens lärda skulle göra sitt bästa för att
bestrida sanningen deraf. Och dock
tinnes det intet eget schweitziskt språk.
"Sådan är historien i sin nakenhet, frigjord
från" — konstruktionerna!
Tillvaron af en schweitzisk nation
bevisar just klarare än någonting annat, att
seder, institutioner m. m. stundom kunna
vara mäktigare vid bestämmandet af
nationaliteten, än språket. Men br J. Y. S.,
och mången med honom, vill icke erkänna
detta faktum; för att få sina theorier att
hålla streck, utdömer man en nation ur
nationernas antal.
"Ingen vet heller af en schweitzisk
na-tioual-litteratur", säger naturligtvis också hr
J. V. S. Det är klart: om man indelar
litteraturerna efter språken, så kan icke
gerna någon national-litteratur för Schweitz
vara tänkbar. Men jag vill fråga hr J. V. S.:
törs man icke heller tala om en
nordamerikansk national-litteratur, eller måste man
räkna allt, som i Nordamerika på engelska
skrifves, till den engelska
national-littera-turen? Och Runeberg och hr Snellman
sjelf, höra de till den svenska
nationallitteraturen? — Hr J. V. S. anför, att
"Rousseau anses för en lika genuin fransman,
som Haller, Johannes v. Müller för äkta
tyskar." Af hvem anses de så? Rousseau
anses för fransman af fransmännen, och
de ha skäl dertill, ty ban lefde och
verkade bästa delen af sitt lif i Frankrike.
Haller och Joh. Müller anses för tyskar
af tyskarne, och de ha också skäl dertill,
ty desse begge lefde en stor del af sitt lif
i Tyskland. Men fråga Schweitzaren, om
ban anser Rousseau för "genuiu fransman",
eller Haller och Müller för "äkta tyskar!"
Också påstår br J. V. S., att det är
på nåder som schweitziska förbundet
håller sig uppe, att det redan länge endast
har grannarnes ömsesidiga afundsjuka att
tacka för sin sjelfständighet, och att dess
här icke uppträdt oftare än när den varit
delad i tvenne skilda läger. Om det blott
varit grannarnes afundsjuka, som hållit den
schweitziska sjelfständigheten uppe, så
önskade jag gerna att veta, hvilken af
Europas monarker på sednare tider skulle haft
lust att på allvar underkufva Schweitzarne.
Napoleon sjelf, hvarföre skickade icke han
någon af sina bröder till konung öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
