Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Schweitzarnc ? Månne icke derföre, att han
insåg, att Schweitzarne voro så
införlifva-de med den republikanska formen, det vill
med andra ord säga, hade en så
utpräglad nationalitet, att det icke var rådligt
att behandla dem på samma sätt som de
öfriga folken? — Och hvad beträffar den
schweitziska förbundshärens delning i tvenne
läger, så hade hr J. V. S. icke haft långt
tillbaka att erinra sig hvad som timade i
Schweitz för tvenne år sedan. Det gällde
den lilla frågan om konungens af Preussen
öfverhöghet öfver kantonen Neufchatel, och
hela schweitziska folket, ingalunda blott
der fransyske schweitzarne, reste sig son»
en enda man för att kämpa emot tyskarne
för Neufchatels oberoende.
Jag lemnar Schweitz och dess
förhållanden för denna gång. En annan gång,
om du vill höra mig, Rustika, skall jag
tydligare framställa för dig, att det finnes
många andra band, än den gemensamma
förbundsstyrelsen ocli den gemensamma
förbundskassan, — dem hr J. V. S. tror vara de
enda — hvilka förena de särskilda
schweitziska kantonernas befolkningar med
hvarandra. —
Hr J. V. S. framhåller i sin artikel
äfven eventualiteten af ryskans allmännare
öfverhandtagande inom Finland. Det kan
vara bra, som han säger, "att gå
framtiden till möte med insigt i hvad den bär i
sitt sköte." Det är bra att gå ut i striden
med kännedom om de faror, som der
möta; men den som tänker alltför mycket på
fårorna, den vinner aldrig bataljen.
I slutet af sin artikel synes hr J. V. S.
nästan ångra de medgifvanden ban för
svenskans framtid i Finland tidigare gjort. Han
tager nu fram "gamla Finlands"
språkförhållanden, under den tid det var en rysk
provins, för att visa huru ringa utsigt
svenskan har på en framtid i Finland.
Svenskan höll verkligen på att utdö i gamla
Finland före 1811, det kan icke bestridas.
Men härvidlag äro ett par punkter att gifva
akt uppå. Först var tyskan, som der med
våld infördes, ett språk som i utveckling
stod långt framom svenskan. Det är
finskan, som jag tror att nu skall komma
upp i Finland, och just den
omständigheten att densamma står så långt efter
svenskan, är en hufvudsaklig orsak, hvarföre
jag anser att svenskan icke någonsin här
kan blifva ett fremmande språk. Dessutom,
om man jemför svenskans ställning i
landet nu och vid den tid gamla Finland korn
under Ryssland, så finner man allt någon
skilnad. I skolorna rådde vid den tiden
latinet ännu lika mycket som svenskan.
Och den svenska litteraturen på den tiden?
Jag tror att en bouppteckning öfver
samtliga de svenska böcker, som dä funnos inom
dets. k. gamla Finland, icke skulle ha
upptagit synnerligt många ark papper.
Som ett bevis på huru "föga historiskt"
mitt påstående är, att den svenska talande
befolkningen i Finland med den finska är
sammanssmulten till ett enda folk, anför
hr J. V. S. till slut följande: "Om t. ex.
Åländska öarne företoge sig att segla af
till svenska kusten, är det säkert, att
deras invånare icke alls skulle sakna finnarne.
Samma är förhållandet med den rent
svenska befolkningen öfverhufvud, både vid
Finska viken och Bottenhafvet."
Detta är, med förlof sagdt, ett klent
bevis. Riktigheten af hvad hr J. V. S. här
sagt, vill jag visst icke bestrida. Men om
de nämnda delarne af Finland skulle
befinna sig väl på andra sidan Bottenhafvet,
så ligger orsaken dertill icke endast uti att
deras invånare tala svenska. Antagom,
som ett motstycke till de Åländska öarnes
afsegling, att efter en bekant hypothes,
"jorden skulle behaga spricka" t. ex. vid
Kemi elf. Mellan Torneå och Kemi elf
bor en rent finsk befolkning. Och jag tror
dock icke att denna alls mer än
Alännin-garne skulle komma att sakna oss öfriga.
Man har åtminstone icke hört att de efter
1809 års fred på svenska sidan Torneå elf
qvarblifne finnarne yttrat synnerlig längtan
att blifva förenade med oss. — Ännu en
gång: "Sådan är historien i sin nakenhet,
frigjord från" — konstruktionerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
