Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
garne öfverensstämmande med den man
hade gifvit oss i Kuopio. Han sade oss, att
medlen blifvit fördelade genom
fattigvårds-komitéerna8 i hvarje socken försorg, och
vi hörde öfverallt talas om dessa komitéer,
och tro att de dem anförtrodda medel
blifvit med samvetsgrannhet och förstånd
använda till hjelpande af de mest nödställda.
Pastorn är af den tanke att vidare hjelp
icke är behöflig under sommaren.
Råggrödan anses redan som förlorad, och han
fruktar att nöden kommer att blifva stor
under kommande vinter och vår.
Af en aktningsvärd landtbrukare i
socknen, vid namn Snellman, erhöllo vi
åtskilliga praktiska upplysningar rörande
kärrodling; man är nu i förlägenhet för en
summa af 400 rubel för gräfningen af
huf-vuddiket genom ett kärr, beläget omkring
tio verst ifrån hans gård. Hemmansegarne
äro för fattiga för att gå i utläggning för
kostnaden, men om detta hufvuddike blefve
gjordt, kunde de gräfva de mindre
sidodikena sjelfve, och erhålla gröda följande
år; om de erhölle ett bidrag af
nödlijelps-medlen, så skulle säkert deras
fattigvårds-komité taga uppsigt deröfver, och de
penningar, som på detta vis användes, skulle
blifva en stor välgerning för arbetarne i en
tid af elände. Emellan Idensalmi och
Uleåborg besökte vi en mängd af de fattigaste
kojor, och funno der begagnade brödslag sämre
än något vi förut hade sett. Vi erhöllo
prof af deras brödkakor; de bestodo af
kornmjöl och halm, rågmjöl och bark, mjöl
och mossa, o. s. v., den förra delen
vanligtvis i ganska litet förhållande till den
sednare. Om icke också några af de
fattigaste egde en eller två kor och sålunda
o O
vore i stånd att uppfriska sin usla föda
med mjölk, så skulle vi icke begripa huru
de kunde uppehålla lifvet; emellertid lider
folket mycket af sjukdom.
Pastorn i Frantzila erkände med
tacksamhet det från de engelska inedlen
erhållna understöd, hvilket, jemte andra
hjelp-sändningar, ganska mycket hade lindrat
nöden, och lian hoppades att det värsta
var öfverståndet, ehuru utsigterna för
nästa vinter voro dystra, i anseende till
råg-vextens dåliga tillstånd. Vi kommo till
Uleåborg d. 1 Juli om aftonen, och
presenterade våra bref o. s. v. följande dag;
vi blefvo vänligt välkomnade af
guvernören och de herrar, som stått i
korrespon-dans med komitén i London. Vi
sammanträffade med den Uleåborgska komitén hos
guvernör Lavonius, d. 3, och fingo se
redovisningar öfver utdelningen af de från
England sända penningarne, af hvilka hvarje
socken i detta län hade bekommit sin del,
med undantag af en socken, der folket
hade vägrat att emottaga någonting, då
de ansågo andra ha mera behof deraf.
Vidkommande framtida understöd, funno
vi komitén i Uleåborg vara ense derom,
att vidare hjelp borde sparas till vintern,
och att det bästa sätt för utdelande deraf
var det som hade blifvit föreslaget oss i
Abo af deras borgmästare. De voro
benägne att företaga nödiga förberedelser, och
uppgåfvo tolf socknar, der i hvarochen de
trodde att en summa af 500 eller 1,000
rubel kunde med fördel användas till
uttorkning af kärr, som snart komme att afkasta
säd. I sju af dessa socknar går knappast
någon vinter förbi utan att en del af
allmogen blir tvungen att utspäda sitt
mjölförråd med bark, och de öfriga fem
drabbades under sista vintern mycket hårdt utaf
missvexten. Aborätten till den uppodlade
jorden är sådan, att den erbjuder tillfälle
för den armaste torpare att blifva en liten
jordegare, då ingen skatt behöfver erläggas
för de första tjugu åren, och efter dessa
års utgång skatten icke är synnerligt stor,
och det finns lättnader för inlösen af jorden.
På andra sidan Uleåborg funno vi
tillståndet nästan bättre. Folket lefver der
till en del af fiske och tjärubränning, och
många sysselsätta sig med skeppsbyggeri
och trädvaruhandel; och såsom boende nära
kusten, ha de lättare utvägar till bergning
under en hungersnöd än de som bo längre
inne i landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
