Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
I Torneå lemnade vi det finska
området, och återvändande hem, via Sverige,
ankommo vi till London d. 26 Juli efter
en frånvaro af sju veckor, hvarunder vi
hade fått röna den största hjertlighet och
gästvänlighet ifrån alla klasser.
Vi tro att det skall fägna komitén, och
de öfrige subskribenterne, att få erfara det
de känslor af fiendtlighet och bitterhet emot
England, som hos finnarne uppväcktes
genom våra kryssares lättsinniga och
oförsvarliga förstöring af privat egendom
under kriget, och hvarom berättelserna icke
ha varit öfverdrifna, numera äro
fullkomligt förjagade genom kännedomen om den
vänliga och hjelpsamma hand som från
England frivilligt och ädelmodigt blifvit
sträckt emot dem, på en tid då Finland
led af hungersnöd och dess åtföljande onda.
Georg Baker.
Wilson Sturge.
Totalsumman af de i England
subskri-berade medel uppgick till 8,930 pund 13
sh. 7 d. (Subskriptionslistorna åtfölja
berättelsen; anteckningar af 100 eller 200 pd.
äro icke sällsynta der; hrr Joseph och
Charles Sturge ha hvardera gifvit 500 pund.)
Af denna summa hade 7,250 pund afgått
till Finland; det återstående skulle tills
vidare behållas för understödjande af
kärrodling, såsom i reseberättelsen är
omtaladt, och för hjelpande af enskilda
olycksfall, som ännu kunde blifva kända.
Berättelsen slutar med ett bref till
Joseph Sturge från d. v. t. f. ryske
ministern i London, baron Nicolay, deri han
framfor sin kejsares tacksägelse till
subskribenterne för deras frikostiga gåfvor.
U.
Theatern i Helsingfors.
Vi ha åter nära en månads tid haft
spektakler i Helsingfors tre qvällar i veckan.
Men hvem har under denna tid med något
större intresse tänkt på theatern? —
nemligen utom kretsen af m:ll Forssmans allra
varmaste beundrare. — Theatern har haft
den svåraste rival i den vackra våren.
Theatern är oss kär, men våren är oss ännu
kärare, — åtminstone kärare än theatern
representerad af hr Andersson.
Hr Andersson (= br Åhman) är
tillräckligt gammal theaterkarl för att icke
känna vigten af att sluta med effekt. Han
ville, innan ban slutade sin sejour i
Helsingfors och i Finland, ännu de sista
gångerna draga den allmänna
uppmärksamheten till sig och med minnet af sin
vistelse här förena namnet af ett af den
dramatiska konstens största mästarestycken.
Han lät derföre vid sina tvenne sista
representationer uppföra Moliéres Den
Girig e, — och man kan icke annat än hålla
hr A. räkning för att han låtit Helsingfors’
publik göra bekantskap med detta stycke.
Det är hr Stjernström äran tillkommer
af att på sednaste tider ha infört Moliére
på den svenska scenen. På länge hade icke
någon annan af Moliéres komedier än
"Tartuffe" blifvit spelad på svenska. Men nu har
br Stjernström under de tvenne sista åren
på mindre theatern i Stockholm uppfört
icke mindre än fyra af hans stycken: Les
Prëcieuses ridicules ("småstadsfruntimren"!),
Le Malade imaginaire ("den inbillade
sjuke"), l’Åvare ("den girige") och sednast le
Bourgeois gentilliomme ("borgaren
adelsman"). Stockholms publik synes också
ha blifvit ganska intresserad för Moliére.
Hr S. har under täta resor till Paris haft
tillfälle att på Théatre franpais studera sig
in i sättet att spela de gamla komedierna,
och ban tyckes älska dem med passion.
Sjelf återgifver ban ypperligt några af de
Molièreska rolerna, och han förstår att i
flera af sina medspelande ingjuta den gamla
komediens rätta anda.
Moliére är för sina landsmän en
half-gud. Ingen fransk författare är inom sitt
land så beundrad, så älskad, så känd som
ban. Hvarje rad af honom gäller för
fransmannen nästan som ett bibelspråk. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
