Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
sina fickor, för att förlänga den olyckliga fru
Thompsons ängslan, hvilken i hvarje
ögonblick fruktade att se prinsen anlända, slutar
han med framdragande af ett invitationskort
som hau presenterar henne. "Men, min
herre", utropar den vredgade frun, "detta
kort är fru Johnsons; mitt namn är
Thompson, min herre!’ — "Verkligen, min fru!"
återtog Brummell, med eu min af den
oskyldigaste förvåning. "Min Gud, hvilken
olycka! 1 sanning fru Johns ... Thompson ville
jag säga, jag är mycket ledeen öfver mitt
misstag; men ni vet ju, Johnson och
Thompson, Thompson och Johnson, de der
namnen likna hvarann så ofantligt. Fru
Thompson, jag har den äran önska er en god
afton." Och han aflägsnade sig med en
djup bugning, triumferande, beledsagad af
de församlade balgästernas illa dolda
småleende. (Ports. e. a. g.)
Lord Palmerston ocli Italien
åren 1848 och 185».
Debatterna i engelska parlamentet
angående Derby-ministérens utrikes politik
förete mycket, som icke blott är af intresse
lör ögonblicket, utan tillika kastar en ny
historisk dager öfver lörd Palmcrstons
politik i förhållande till de italienska
frihetssträvandena år 1848 och gifver oss en
ledning för bedömandet af den riktning i ut-
O o
rikes politiken, hvilken den nuvarande
engelska ministeren efter all sannolikhet
kommer att följa. Under debatten uti den
italienska frågan gjordes nemligen af
torypartiet ett försök att hvälfva hela ansvaret
tör den nuvarande italienska förvecklingen
på lörd Palmerston. Lörd Malmesbury
yttrade: "Det må tillåtas mig att förklara,
det många invecklade frågor, hvilka i
närvarande ögonblick fallit på min hand,
härleda sitt ursprung från den politik, hvilken
är 1848 följdes af den ädle Visoounten
(lörd Palmerston), hvilken då obegagnadt
lät gå sig ur händerna ett gyllene tillfälle
att befria en stor del af Italien, och frälsa
det — om, i sjelfva verket, en "frälsning"
kan komma i fråga — från det förtryck,
hvarför man beskyller Österrike." Dessa
ord, hvilka tillika på ett i ögonen fällande
sätt ådagalade den fallna toryministerens
antipathi mot de italienska
frihetssträfvan-dena, uppväckte mycken förbittring hos
lörd Palmerstons vänner. Man hänvisade
ined mycken hetta den ädle lorden,
statssekreteraren för utrikes ärenderna, att taga
någon kännedom oin handlingarne i
For-eign ofßce (utrikes ärendernas arkiv), i
stället för att bedöma sina föregångares
politik enligt blotta hörsägner. Vi meddela
här i korthet en öfverblick af den
italienska frågans ställning år 1848, sådan den
vid ofvannämnde tillfälle framställdes af
anhängarne af lörd Palmerstons politik.
Vi behöfva icke påminna våra läsare,
att af Österrikes Italienska possessioner,
som utgöras af Lombardiet och Venedig,
det förra kan betraktas såsom varande af
gammalt ett Österrikiskt lydland, medan
deremot det sednare tillhör Österrike
endast till följd at’ 1815 års traktater. På
hvad vis gestaltade sig nu händelserna år
1S48? liedaia tidigt i januari månad
herrskade en stark uppretuing uti
sinnesstämningen i alla italienska stater. Den
franska februarirevolutionen försvårade ännu
mer symfonierna till ett förestående
våldsamt utbrott af missnöjet. Tidigt i mars
månad nådde nyheten om revolutionen i
Wien Italien. Den 18 i samma månad
ut-bröto revolutionära rörelser i Milano, och
efter ett fåfängt försök att uppehålla
Österrikisk riksmyndighet, gaf Radetzky den 22
ordres till de Österrikiska truppernas
reträtt, lemnande Milano och snart derefter
bela Italien i Italienarnes händer. Uppå
samma dag, den 22 mars, tillkämpade sig
äfven Venedig friheten, efter en fortsatt
följd af aktningsvärda handlingar af
klokhet och oförskräckthet, hvarefter
österrikarne retirerade till Triest. Sålunda hade,
faktiskt, såsom sakerna då för tiden stodo,
bela Italien blifvit oafhängigt af Österrike.
Och, hvad helst det må sägas om de Ita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
