Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
hängaf sig åt motståndet mot reformatorerna.
Bland ministrarne fanns det endast tre, som
uttryckligen yrkade på den kongl,
propositionens antagande, men af dessa hade redan
en, Sandströmer, ingifvit sin
afskedsansökan, och de båda andra förlorade kort
derefter konungens förtroende. Endast hos
borgareståndet, hvars opposition mot
regeringen för öfrigt visade sig ganska allvarsam,
blef det kongliga förslaget antaget. Man kan
deraf sluta, att förslaget öfverhufvud
tillfredsställde de billiga anspråken på en reform.
Under riksdagen 1850—51 blef statsrådet
Gripenstedt utnämnd till finansminister och
fjorton dagar derefter förelades ständerna
en af honom kontrasignerad proposition om
skatteförenklingen. Uti det propositionen
vidfogade konseljprotokollet yttrade
Gripenstedt, att han ännu alltid vore af den åsigt,
att skatternas utgörande i penningar, i
anseende till enkelheten och ordningen,
förtjente företrädet framfor hvarje annan
skattereglering, ehuru han föreslagit en annan,
af flera konseljledamöter gillad utväg,
hvilken dock snarare skulle aflägsna saken från
detta efterlängtade mål. Frågan kom icke
till afgörande förrän vid följande riksdag.
De sista månaderna af riksdagen
förekom, under det lifligaste deltagande, frågan
om anläggningen af den första jernvägen i
Sverige. Samtidigt härmed beslöt
borgareståndet (d. 10 maj 1851) hos konungen
anhålla, det han måtte afskeda alla dåvarande
ministrar, med undantag af grefve Platen;
äfven bönderne anhöllo i en skrifvelse (af’
d. 7 maj) om afskedande af chefen för
landtförsvarsdepartementet. Det var likväl i en
motsatt anda, som ministéren, efter
riksdagens slut, blef modifierad. Statsrådet
Günther afskedades redan i september 1851, och
en månad sednare utnämndes baron C. O.
Palmstjerna till finansminister och en annan
konservativ adelsman, grefve Mörner, till
statsråd. Professor Genberg kallades till
biskop i Kalmare stift och hans plats i
statsrådet tillföll dåvarande domprosten i Lund
Reuterdahl, som på de förra riksdagarne
visat sig vara en afgjord motsåndare till
alla tidsenliga förändringar i
undervisningsväsendet och kyrkoärenderna. Härtill kom
ännu att grefve Platen, hvars plan till
sjöväsendets reglpring rönte motstånd inom
kabinettet, missnöjd afsade sig sitt embete.
Till hans efterträdare utnämndes en kapten
vid flottan, Ulner, skicklig sjöman, men af
en mycket medgörlig karakter: och härmed
var nu det reaktionära "Palmstjernska
kabinettet" den 5 januari 1852 fullbildadt.
Nya reglementen för filialbankerna och
hy-potheksföreningarne samt anläggandet af
elektriska telegrafen böra nämnas bland
frukterna af Palmstjernas administration.
Med hertigen af Upland prins Gustafs
dödliga frånfälle i Christiania den 24 sept.
1852 började en serie af svåra pröfningar
för konungahuset. Dessa, äfvensom
konungens kort derefter inträffade svåra sjukdom,
bröto så ansenligt hans krafter, att han, äfven
efter sitt tillfrisknande i januari 1853, allt
mera måste draga sig ifrån deltagandet i
regeringsbestyren , och sedan september
månad 1857 har kronprinsen, numera konung
Carl XV, fortfarande förestått riksstyrelsen.
Vid 1853—54 års riksdag var
brännvinsfrågan den vigtigaste. Den rörelse,
hvilken genom Huss’ och Hagelstams skrifter
framkallades inom tidningspressen och
allmänna opinionen, väckte äfven i Finland
ett genljud. Äfven frågan om en reform i
undervisningsväsendet diskuterades ifrigt
men utan omedelbart resultat. Men sedan
ecklesiastik-portföljen öfvertagits af Anjou
utkom den 14 aug. 1856 en ny Stadga för
rikets elementarläroverk. Folkskoleväsendet
hade redan 1842 blifvit regleradt genom en
förordning (af den 18 juli), mot hvilken dock
mycket blifvit anmärkt.
Sednaste riksdags förhandlingar, som
började den 15 okt. 1856 och slutade den
10 mars 1858, äro troligen ännu i friskt
minne hos dem, som intressera sig för dessa
förhållanden, hvarföre vi här torde kunna
förbigå dem med tystnad. *) — gh.
*) Största delen af de här anförda uppgifterna äro
hemtade ur tidskriften "Samtiden", första
årgången. Stockholm 1858.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
