Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
stöden i konstlade förhållanden, till hvilket j icke
utgjorden annat än ett ologiskt bihang, hvilket
endast betraktar eder med misstänksamma ögon, och
hvars slafvar j åter, förr eller sednare, kunden
blifva, såsom j under nära fem sekler ha’n varit.
Himmel, jord,, språk, förbindelser, vanor,
kommersiella intressen, historiska traditioner, olyckor och
förhoppningar, allt förenar eder med oss. Allt hvad
ett folk har heligast och dyrbarast, det han j
gemensamt, icke med Schweitz, utan med oss.
Tessinare 1
Eder vilja är fri; låten då hjertats röst tala och
utstöten af hela edert hjerta och hela eder själ detta
sköna rop, som Italien längtar att få höra ljuda frän
edra leende slätter och edra majestätiska berg: Vi
vilja förena oss med våra bröder, vi vilja blifva
Lom-bardo-Italienare! Sjelfständighet, frihet, nationalitet
och enhet, se der det som bjudes eder af
hjeltekonungen och af den jord som är eder moder. Dröjen
icke, veten att begagna tillfället.
Milanesarne•
Detta dokument, hvars innehåll snart
blef kändt uti Bern, uppväckte der en viss
sensation, och förbundsrådet afsände d.
27 Juni följande not till kantonen Tessins
statsråd:
Vi ha äran att öfversända en afskrift af en
proklamation, som blifvit uppslagen, d. 24 innevarande
månad, i Milano, genom hvilken kantonen Tessins
befolkning blifvit tubbad till en akt af högförräderi,
och uppmanad till att skilja sig ifrån förbundet och
att förena sig med Italien.
Yi hysa en för god tanke om det tessinska
folkets intelligens och patriotism för att fästa någon
synnerlig vigt vid denna libell; mon det är icke desto
mindre vår pligt att meddela eder kännedom om detta
dokument, och derjemte anmoda eder att
omedelbarligen låta oss veta om något försök blifvit gjordt i
den riktning ifrågavarande libell åsyftar.
Ehuru, såsom vi redan sagt, vi tro oss kunna
antaga, för tessinska folkets heders skull, att denna
proklamation icke skall medföra några följder, har det
likväl varit vår skyldighet att på det kraftigaste
besvära oss öfver detta faktum hos den sardiniska
regeringen, och anhålla att dylika förfaranden emot en
vänskaplig stat icke måtte framdelés förnyas. Vi
hade så mycket mera skäl till dessa besvär, som
ifrågavarande proklamation blifvit utspridd tvärtemot den
författning, som i Milano är gällande rörande
offentliga anslag, och myndigheterna, som det synes, icke
vidtagit nödiga mätt och steg för att förekomma eller
hindra en dylik akt af fiendtlighet emot Schweitz.
Vi skola icke underlåta att meddela eder
kännedom om resultatet af denna vår åtgärd. Emellertid
förblifva vi etc.
På denna skrifvelse afgaf det tessinska
statsrådet d. 30 Juni följande svar. Det
torde behöfva anmärkas att de kantonala
statsråden äro tillsatta genom
befolkningarnes fria val, och att således svaret
ingalunda bör misstänkas för att vara ett
uttryck af någon slags officiel underdånighet.
Vi ha i dag emottagit eder ärade skrifvelse af
d. 27 Juni, innehållande en afskrift af en
proklamation utan datum, utgifven i Milano d. 24 samma
månad, och undertecknad Milanesarne, genom hvilken
denna kantons befolkning blifvit uppmanad till att
skilja sig ifrån förbundet ocli att förena sig med
Italien.
Med fullt förtroende till det tessinska folkets
intelligens ocli patriotism, uttrycken j den fasta
öfvertygelse att denna uppmaning icke skall vinna någon
framgång.
Emellertid anmodade att till eder afgifva en
berättelse om detta faktum, ha vi äran att meddela
eder som följer:
Blotta farhågan att denna anonyma uppmaning
kunde finna ett echo inom kantonen Tessin skulle
vara en förolämpning emot dess befolkning.
Tessinarne lefva under Italiens himmel, tala
Italiens språk; de ega mångfaldiga gemensamma
intressen och förbindelser med den stam, hvars blod ocksä
är deras, och ät hvilken de önska, efter så mänga
års träldom och lidanden, den skönaste gäfva som
himlen kan skänka menniskorna, friheten.
Men om den tessinska befolkningen är stolt
öfver att lojalt och oförtäckt uttrycka sina sympathier
för de italienska folken, så är den ocksä stolt öfver
att bära namnet Schweitzare, och såsom sådan,
känner den djupt kraften af sina pligter, hvilka
sammanknyta henne med modren fäderneslandet (la
mère-patrie).
Ocli Tessinarnes energiska tillgifvenhet för
förbundet är icke någon ny sak. Behöfva vi påminna
eder derom, att d. 15 Eebr. 1798 Luganos
befolkning, kraftigt motstående den cisalpinska republikens
sändebuds smekningar och hotelser, på det stora
torget uppreste frihetens träd, och krönte det, icke med
den frygiska mössan, utan med Wilhelm Tells hatt?
Behöfva vi päminna eder derom, att fem dagar
sednare Mendrisios befolkning svor att qvarblifva
förenadt med Schweitz ? Böra vi tillägga att
befolkningarne på andra sidan Mont Leneri uttalade sig i
samma riktning?
Om tillgifvenheten för förbundet var sä stark och
så energisk i dessa första tider, då de schweitziska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
