Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
Hr J. V. S:s förmodan, att jag icke skulle
förmå inse det förnuft och den rätt, som
ligger i en antagen successionsordning, får
jag tillbakavisa såsom varande i högsta
grad ogrundad. Men då frågan gäller
österrikiska kejsarestatens uppkomst, så vet
"den, som läsit historien", att Böhmens och
Ungerns förening med Österrike har sin
upprinnelse uti en österrikisk erkehertigs
giftermål med en syster till en konung
öfver begge dessa länder, och att det
således just icke varit inre sympathier som
från början fört österrikare, böhmare och
ungrare tillsammans, lika litet som dessa
sympathier under tidernas lopp visat sig
ha blifvit synnerligt starka.
Hr J. V. S. säger också, att enligt mina
åsigter ingenting skulle hindra att tala om
en österriskisk nation (af Österrikes tyska
befolkning), om en preussisk nation, om
en hamburgsk nation o. s. v. Jag
medgifver det fullkomligt. Häruti har hr J.
V. S. uppfattat mig alldeles riktigt. I sjelfva
verket är det heller ingenting ovanligt att
höra talas om en sådan österrikisk
nation, om en preussisk nation, o. s. v. Jag
förundrar mig blott, att br J. V. S. i denna
invändning icke gått ännu mycket längre.
Han hade kunnat säga: hvarje kommun
utgör efter dessa åsigter en nation, hvarje
familj är en nation, ja — hvarje individ
är en nation, ty i botten har dock hvarje
menniska sitt eget sätt att tänka och känna.
Och jag hade knappt kunnat förneka
riktigheten af dessa ord.
Men låtom oss se hvarthän vi komma
med br J. V. S:s theorier. Enligt dem
måste det väl i denna dag gifvas en
vep-sisk, en tscheremissisk, en tschuvaschisk,
en mordvinisk o. s. v. nation, att icke
ens nämna den berömda kottiska nationen;
ty — "eget språk innebär eget vetande." Ocb
skaffande, skulle negerslafven i de sydliga
unionsstaterna ställa sig på sin herres sida. Negerslafven
i de sydliga staterna är, trots sitt slafstånd, stolt
öfver att tillhöra de förenta staterna." — Delta blott
som en vink i anledning af en liten not i L:bladet.
vidare: det gifves väl icke blott t. ex. en
mordvinisk nation, utan en
Mokscha-mor-dvinisk nation och en Ersa-mordvinisk
nation? Hvarje dialekt kan väl uppträda med
anspråk på att utgöra ett eget språk och
innebära ett eget vetande? Rheinländaren
plägas af att höra wienaren tala tyska,
berlinaren af att höra rheinländaren, o. s. v.,
o. s. v. Hvarje landskap har sin egen
språkdialekt, hvarje socken sin, och när allt
kommer till slut, så har hvarje menniska
sitt eget sätt att tala.
Det säkra är, att med sina theorier är
hr J. V. S. icke i stånd att bestämma till
hvilken nation en stor del af Europas
nuvarande befolkning hör. Han kan icke om
Belgiens befolkning, icke om Schweitz’
befolkning, icke om Elsassaren, icke om
Sa-voyarden, o. s. v., o. s. v., säga till
hvilken nation de höra.
Således obestämdhet, till hvilken
na-tionalitets-theori man än må vända sig!
Och månne icke denna obestämdhet har
sin nödvändiga orsak deruti, att
nationaliteten icke utgör någon grundbestämning
uti menniskans väsende? Man kan väl om
det nu lefvande menniskoslägtet säga: hvarje
menniska födes till en nation. Men man
behöfver derföre icke tro, att i grunden
menniskans bestämmelse är att vara
medlem af en nation; — den är att vara
menniska. Nationaliteterna försvinna för
humaniteten. Kristendomen vet ej af
nationaliteter.
En anmärkning, som hr J. V. S. gör
emot min uppfattning af nationalandau,
såsom en nations gemensamma sätt att
tänka och känna, synes ban mig under
loppet af en lång deduktion sjelf vederlägga.
Han säger nemligen, att nationalanda icke
kan utmärka ett sätt att tänka och känna,
annorlunda än såvidt detta tänke- och
kän-slosätt uppenbarar sig uti handling. Men
han säger tillika: ’Individen kan draga
sig tillbaka ur handlingens verld och lefva
i sitt vetande; men en nations lif är
endast ocb allenast handling." Det tyckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
