Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
hufvudstad, men också derföre att dess
frikostige grundläggare så ha velat det."
"Ungern räknar 4 miljoner magyarer och
700,000 tyskar; dessutom slaver, rumäner,
ruthéner, judar och ziguenare till ett
sammanlagdt antal af ungefär 2,800,000
personer. Och det är ett säkert faktum, att
ibland dessa sistnämnda stammar antalet
af dem, hvilka förstå och tala tyska,
förhåller sig till antalet af dem, hvilka
förstå och tala ungerska, som en till tre.
Hvad som bäst bevisar att ingen öfverdrift
linnes uti denna kalkyl, är att ibland
universitetets 430 juridiske studenter 400, ocb
desse ingalunda alla af magyariskt ursprung,
ba undertecknat den ifrågavarande
petitionen."
"De ministrar, till hvilka studenternes
deputation har vändt sig, ba i sin höga
vishet ansett sig icke böra emottaga den.
Hvad skall blifva följden häraf? Den att
våra studenter skola fortfara att åhöra,
eller snarare icke åhöra sina tyska
föreläsningar i juridik, filosofi, medicin, theologi.
Under förbidan att regeringen, efter
vunnen bättre insigt, skall återgifva åt
ungerska språket dess misskända rättigheter, är
det att befara, att agitationen utbreder sig.
På de nu gjorda demonstrationerna af
protestanter och studenter skola kanske andra
följa. Gud gifve att de må bibehålla
samma fredliga karakter som hitintills."
De talrika underskrifterna af studenter,
hvilka icke till börden äro magyarer,
bevisa att petitionen har uti sig ingenting
exklusift, och att ungerska språket är
allmänt bekant ibland de bildade klasserna i
Ungern. I Wien anses petitionen
ingalunda heller innebära några onaturliga
anspråk, och flera af de wienska tidningarne
försvara ifrigt studenternes sak. Att adelns
omtalade beslut att flytta till Pesth icke
heller kan betraktas vara af någon
upprorisk natur, bevisas deraf, att i spetsen för
desse flyttande magnater befinner sig furst
Paul Esterliazy, chefen för denna slägt,
hvilken i sekler utmärkt sig genom sin
orubbliga trohet emot den kejserliga
dynastien och den österrikiska monarkien.
Den ädle grefve Stefan Szécbényi,
hvilken var en af de förnämste ledarene af de
konstitutionella rörelserna i Ungern under
åren 1825—1848, men i Okt. sistnämnde
år, då redan förutseende sitt fosterlands
stundande olyckor, föll i den djupaste
sinnesförvirring oeh i åtta år vårdades på ett
dårhus nära Wien, är nu sedan ett år
tillbaka fullkomligt återställd till helsa och
krafter. Och denne mans oförväntade
tillfrisknande betraktas af ungrarne som ett
säkert och gladt förebud till ett nyvaknande
lif ocb nya bättre tider. U.
Universitetets rektor har nu från
trycket utgifvit det tal ban vid sednaste
inskription höll till den studerande
ungdomen. Ur detta tal aftryckes här följande
ställe, berörande den s. k.
nationalitets-frågan :
En författare liar nyligen sagt, "den dag då
ungdomen antager allvar i seder, är friheten räddad"— vi
kunna säga: är fäderneslandet räddadt. Upprätthållandet
af fäderneslandets politiska och sociala inrättningar,
dess språk oeh dess seder beror onekligen på halten
af deras karakter, hvilka äro kallade att engång
värda de fosterländska institutionerna, det dyrbaraste arf,
de af fadren kunna emottaga. Om den ständigt sig
förnyande ungdomsskaran, hvilken strömmar till och
ifrån universitetet, liksom vågorna på stranden aflösas
den ena af den andra, slägte efter slägte
upprätthäller en sedlig och fosterländsk anda, förenad med
aktning för ordning och lagbunden frihet, dä kan
nian vara trygg för framtiden. Den bildsamma
ungdomens sedliga ståndpunkt är som graden på en
barometer, hvilken utvisar beskaffenheten af
fosterlandets himmel och luft under den närmaste framtiden,
om denna skall stråla i ljusare klarhet eller
omtöcknas af moln och tunga dimmor. Om den patriotiska
lyftning, som hos universitetemas ungdom vanligen röjer
sig, skall ega något annat värde än den ögonblickliga
berusningens, bör enthusiasmen uppbäras af sedligt
allvar, som ej af första vindflägt kan bortblåsas, af
en ädel ärelystnad, som vet att hvad för det
allmänna uppoffras i ädel afsigt, varar längre och skänker
bättre frukt än egoismens rikaste skördar.
Men, kan man fräga, hvaruti skall denna
patriotism hos oss röja sig? Det var en tid, dä man ej
kunde upptäcka något säkrare kännemärke på en god
finsk patriot än ifrandet för landets språk. i det man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
