Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
såg ned; men bon såg ingenting: Fjorden
låg stilla och hvilade sig, icke en fogel
strök deröfver. Aslaug satte sig ned ånyo
och sjöng åter; då svarade det verkligen
och med samma ton, närmare än första
gången. "Det måste likväl vara någonting",
Aslaug sprang upp och böjde sig öfver
kanten, och då såg hon nere vid
fjällväggen en båt, som hade lagt till, och så
djupt nere var det, att den såg ut som ett
litet råsk. Hon flyttade ögat högre upp,
såg en röd mössa och under den en gosse,
som arbetade sig uppför det nästan släta
fjället. "Hvem kan det vara?" sporde
Aslaug, släppte björken och sprang långt
tillbaka. Hon tordes icke svara sig sjelf; ty
hon visste ju hvem det var. Hon kastade
sig ned på gräslindan, tog fäst i gräset
med begge händer, liksom det varit hon,
som icke skulle släppa taget; men
gräsroten lossade, hon skrek högt och bad Gud
den allsmäktige hjelpa honom. Men så
rann det henne i hågen, att denna Thores
bedrift var att fresta vår Herre, och
derföre kunde ban ingen hjelp vänta. "Bara
den här ena gången", bad bon, och hon
tog omkring hunden, liksom det varit Thore
hon skulle hålla fast, hon rullade sig med
den bortöfver gräslindan, och hon tyckte,
att tiden var utan ända.
Men då slet hunden sig lös. "Won,
"vvou!" skällde den utåt branten och viftade
med svansen; "wou, wou!" sade den mot
Aslaug och sprang upp med framtassarne;
"wou, wou!" utåt branten ånyo — och der
stack en röd mössa öfver fjällkauten, och
Thore låg vid hennes barm.
Der blef han hela minuter utan att kunna
säga ett ord, och det, som ban slutligen
sade, var utan förstånd.
Men gamle Knut Huseby sade, då ban
hörde detta, ett ord, hvari det fanns
förstånd; ty han sade: "den gossen är värd
att ega; flickan skall vara hans."
Kopistens krönika.
D. 4 Aug.
Solsken och regn, stormar och lugn i behaglig
vexling. Ilafsvattnet fortfarande ovanligt varmt, och
bad och simning det högsta föremål för menniskors
tankar. Augusti-månen, denne nordens Don Juan,
har redan visat sitt fagra anlete, och alla unga
damer svärma och sucka.
Dagarne gä fram sin jemna gäng, utan att
besväras af stora nöjen och tilldragelser. Ett
miserabelt akrobatiskt, följe, som med sina linor och bräder
nedskräpar Kajsaniemi, lockar till sig åskådare nästan
till tusendetal. I esplanaderua underhåller ett redan
i fjol här bekant tyskt kapell det promenerande pu-
blikum ända till sena aftnarne med musik. Och när
man dertill lägger de lustfärder, dem "Sibbo" numera
om söndagarne företager till det vackra Jollas, och icke
glömmer de ordinära "onsdags-brunnsbalerna, hvilka
hittills gifvits om thorsdagarne, men numera hällas
om söndagarne" — för att tala som en gammal
Stockholms-kommendant —, och ännu erinrar sig
karusellen på Thülö, och tänker på alla de musicerande
"familjerna" på våra värdshus och höteler, dä måste
man medgifva, att här finnas publika tillfällen till
nöjen, men, ■— ack, herre, hurudana?
Får man tro ryktet, sä randas dock äter bättre
tider. Ilr Apollinari v. Kontski, den märkvärdige
violinisten, som en gång förut besökt Helsingfors,
berättas ha för afsigt att innan kort infinna sig här.
Och hvad mera intreserar den större publiken, också
ett stor konstberidare-sällskap med sextio sköna hästar
och sannolikt lika mänga ännu skönare damer säges
vara i antågande hit ifrån Riga pä väg åt Stockholm.
En ny förordning rörande det nya finska myntet
är åter publicerad. Enligt denna är finska styrelsen
bemyndigad att låta prägla silfvermynt å 2 och 1 marks,
samt 75, 50 och 25 pennis valör, och banken
erhåller rättighet att utgifva större sedlar å 12, 20, 40
och 100 mark. — Äfven åtskilliga andra förordningar
ha i dessa dagar framträdt, ibland hvilka en om
inrättandet af en ny högre elementarskola i Gamla
Carleby, och ännu andra lara inom kort träda i dagen.
Arbetena pä gasverket fortgå med ifver. Pä
bangården lär arbetet ha lidit ett betydligt afbräck
genom någon stor tegel-leverantörs bristande förmåga
att uppfylla sina kontrakter. Nya tbeaterhuset går
framåt, riddarhuset står stilla, det gamla "kapellet"
går bakåt, och det nya synes icke komma till fötters
i vårdtid.
Angbåtarne "Sibbo" och "Borgå", hvilka nu
broderligen delat trafiken emelian Helsingfors och Borgå,
— den sednare med åter förhöjdt pris: 75 kop. —
lara ha i sinnet att åtminstone ett par gånger i
veckan utsträcka sina turer ända till Lovisa, och denna
plan skall säkert lända dem sjelfva till fördel.
Hr Wern. Holmbergs stora finska landskapstafla
drager dagligen många beundrare till Wasenii
boklåda. Det lär vara fråga om taflans inköpande för
kejserl. palatset härstädes. — Nyssnämde bokhandel
har för närvarande också att bjuda konstälskaren pä
en rik samling af goda och billiga fotografiska
afbildningar af store målares arbeten.
Frän St. Peterburg förljudes den intressanta
nyheten, att vid samtliga ryska universitetcr de för tolf
år sedan afhysta filosofiska lärostolarne numera åter
blifvit upptagna med sina förra namn. Gckså
Helsingfors universitet kan väl derföre hoppas, att inom
kort erhålla en professor "i filosofien."
I». S. — D. G Aug.
Bäst man klagar öfver brist pä bättre
konstnjut-ningar, har en af Europas större musikaliska
celebriteter öfverraskat oss med sin ankomst till staden.
Mad. Henr. Aissen-Saloman, som ett par gånger förut
låtit höra sin stämnia i Helsingfors, och sednast
under den bedröfliga kolera-tiden 1853, har anländt
ifrån Riga och Reval och ämnar bär gifva konsert
förstk. onsdag.
Sistlidne lördag borttappades ett cigarrfoderal,
hvilket npphittaren mot vedergällning behagade tillställa
egaren å Frenckellska boktryckeriet.
Helsingfors, J. C. Frenckell fil Son.
Imprimatur: L. Heimbiirger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>