Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
vägen, infanteri!" öfverbefälhafvaren bade
tillåtit stadsvakten (beväpnade borgare) att
till bättre upprätthållande af ordningen göra
patrull-tjenst om nätterna tillsammans med
våra vakter. Just som denna borgar-patrull
passerar förbi värdshuset, hör den skrik
och rop och skyndar in på gården.
Seende sin landsmaninna i klorna på en grym,
mustascherad karl, rusar den lös på denne,
men vår Dragolewsky skingrar genast hela
patrullen medelst ett par sabelrörelser.
Samtidigt anländer den ryska patrullen, och
dess befälhafvande officer befaller
Dragolewsky att lössläppa flickan, under hotelse
att i annat fall gifva eld på honom, och
låter i sådant ändamål tvenne
underofficerare spänna upp sina studsare. Också vi
talade vid Dragolewsky, och slutligen
förmåddes han att lösgifva sitt byte, men
vägrade hårdnackadt att låta arrestera sig af den
vakthafvande stabsofficeren, utan
förklarade, att ban hellre ville dö på stället, än
aflemna sin sabel åt "infanteriet."
Dragolewsky höll kavalleristen för ett högre
väsen oeh plägade säga: ’ Hellre en kula för
pannan, — än blifva iufanterist." Först när
en med honom bekant ryttmästare vid
Grod-noska husar-regimentet kom till stället,
öfverlemnade Dragolewsky sin sabel och följde
honom till högvakten. Of verbefälhafvaren
ville utan vidare låta skjuta honom; men
på flickans och hennes fäders skriftliga
förbön och genom Kulneffs bemedling blef
ban ställd under krigsrätt. Vid
regimen-tet såg man honom icke mera. Efter ett
fullt års arrest i högvakten föll ändtligen
krigsrättens dom, som lydde, att han med
förlust af sin grad skulle sändas till
Sibirien ; men på H. Höghets förbön blef lians
långvariga arrest räknad såsom straff, och
ban blef öfverflyttad till det af honom så
förhatade infanteriet, nemligen till
Kron-stadtska garnisons-regimentet, der han också
slutade sin jordiska bana.
Flickan sjuknade till följe af
förskiäc-kelsen, men tillfrisknade, efter det hon i
flera dagars tid hade fått hålla sängen, och
allt gick åter i värdshuset sin vanliga gång.
Emellertid blef hon efter denna händelse
mera försigtig, ty bakom sig hade hon
sedan alltid en handfast svensk lakej, och
dessutom bevakades den sköna af några
hennes ifrigaste beundrare, hvilka med
förvånande uthållighet belägrade buffetten.
Grefve Kamensky gaf några baler, till
hvilka de förnämsta af stadsboerne,
kringliggande godsegare och tillochmed prester
med deras familjer blefvo inbjudne. Ingen
afböjde äran. (!!) Värden var vänlig emot
alla, isynnerhet älskvärd emot damerna,
ibland hvilka funnos ganska många
skönheter. Grefvens favorit-adjutant, kapten
A. A. Zakrewsky hade i sina händer
ledningen och förvaltningen af allt:
fältkansliet, grefvens krono- och privat-kassa, och
bela hans ekonomi. Under bataljen var
denne ständigt vid hans sida och med
blixtens snabbhet förde han hans ordres
midt-ibland kanon-, kartesch- och gevärskulor
till deras bestämmelseort. Zakrewskys ord
var detsamma som grefvens ord, och sågo
soldaterne honom någonstädes, så sade de:
"Se der grefvens själ! Hvart skall han
befalla oss att gå?"
Det var en fröjd att i de väl eklärerade
rummen, i kretsen af de sköna varseblifva
ålderstigne krigare, hvilka sedan
ungdomsåren tumlat om i blodiga slagtningar och,
prydde med ärorika sår, städse varit
färdige att offra sig at döden, —• jag säger,
det var en fröjd att se, huru desse herrar
uppmuntrade oss unge till att roa oss.
Svenskarne och isynnerhet Svenskorna blickade
med särskild nyfikenhet, och icke alldeles
utan fruktan och fasa, uppå Kulneff, som
var lika så väl känd i svenska hären som
i vår egen. Inom svenska arméen
kallades ban "väckaren", emedan ban ständigt
uppskrämde deras avant.- oeh arrière-garden
ifrån sömnen. Den fruktansvärde Kulneff,
van vid det otvungna polska sättet (han
var född i staden Liitzin i Witebska
guvernementet), förstod ganska väl koiistvii
att vara älskvärd emot damerna. Han
dansade polonaiser med fruarne och lifvade
de unge officerarne till dans. Den tappre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
