Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
lilja låg han der, den unge krigaren med
det stora modet."
Montgomery säger med anledning af
Björneborgarnes tapperhet denna dag:
"Också bevittnades donua fördelnings
tapperhet af fyra på stället stupade officerare,
hvaribland tvenne för sitt mod, sin
duglighet och sina fosterländska tänkesätt
utmärkte och allmänt saknade:
brigad-adju-tanten, frih. Ramsay och löjtnanten
Magnus Blum, hvilkas graf på valplatsen
fuktades af alla tappres tårar, den ärorikaste
prydnad hjeltar kunna få och gifva."
Så slöto de båda bröderna Ramsay sin
bana, just då framtiden hägrade full af
hopp för deras syn. Ära öfver de båda
tappre! Deras moder lät från slagfälten
upptaga deras stoft för att transporteras
till familjegrafven i Borgå. Till minne af
sina söner lät hon prägla en större medalj,
hvaraf exemplar utdelades till kongl,
kabinettet och till närmaste anhörige.
Medaljens åtsida föreställer de båda
brödernes bröstbild med omskriften: "And. Wilh.
Ramsay. Carl Gustaf Ramsay." Frånsidan
upptages af tvenne urnor, hvilande på
krigiska emblemer. Den ena urnan bär
namnet "Lemo", den andra "Lappo."
Omskriften lyder: "Föllo stridande för
fäderneslandet år 1808." Nedanföre läses: "Af en
sörjande moder."
Ensam var hon icke i sin sorg; — den
delades af en hel här.
I Fänrik Stål uppgifves deras ålder till
21 och 19 år. Detta öfverensstämmer
likväl icke med verkliga förhållandet, ty den
äldre brödren var öfver 31, den yngre 25
år.*)
Jag nämnde nyss Löjtnanten Blume.
Runeberg gifver honoin en plats i
"Trosskusken.’’ Oui man äfven icke präglat
medaljer till hans minne, lefver det redan
genom att vara omnämndt i Fänrik Stål och
krigets bulletiner prydas icke så sällan af
hans namn.
*) Geijer har äfven egnat en sång till brödernes
minne.
Han omtalas såsom en vacker yngling
och fin fruntimmerskarl par excellence. Vid
Revolaks visade han dock, att han äfven
var krigare par force, ty hans bröst
pryddes i anledning häraf med svärdsorden,—
hvilken ingalunda då förtiden gällde såsom
fattigdomsbevis på öfriga meriter.
Han är troligen den enda af krigets
hjeltar, som på valplatsen har sin
minnesvård. På det ställe, der han stupat i Lappo
slaget, är en famnshög, skroflig gråsten
upprest. Inskriptionen är förut
offentliggjord i våra tidningar.
Jag slutar nu mitt bref, hvilket måhända
blifvit för långt och innehållslöst; men då
vi likväl alla gerna låta vår tanke återgå
"till flydda tider", skall jag kanhända ännu
återkomma till några andra af Fänrikens
hjeltar. Rolf.
llr cii Stolpes Språklåda.
Det träffar sig så, att jag har en
telegrafstolpe uppå trottoiren utanför min port.
Den har stått der och gjort sig grön för
mig redan en längre tid, men vi hafva just
icke kommit i beröring med hvarandra
oftare än en och annan aftonqvist under den
mörkare årstiden, och då har jag aldrig
förfelat att känna mig stött af vårt
sammanträffande. Den som tagit kännedom
af vissa egendomligheter hos den s. k.
gatu-upplysning, hvilken för närvarande i
Helsingfors utgör ett försvinnande moment,
skall lätt kunna göra sig reda för orsaken
till detta förhållande. Jag kan just icke
säga att jag känt mig fiendtligt stämd emot
min granne, stolpen; men rätt goda
vänner hafva vi icke varit. Jag har respekterat
honom för hans samhällsnyttiga
verksamhet, det är sannt; men till följd af den
ställning, hvaruti vi ofta ej kunnat undvika
att komma till hvarandra, har jag i vissa
ögonblick funnit mig nog mycket böjd att
önska honom för hin i våld.
Det var Nyårsdagen på aftonen: jag
hade gjort en promenad längs östra
Henriksgatan för att fägna mig åt den der ex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
