Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
arbete åt de fattiga barn, som, öfvergifna
och sysslolösa, ströfvade omkring i staden.
Hela verlden var ense angående ändamålet,
men man sökte utgrunda, hvilket slags
sysselsättning kunde passa för dessa unga
händer, som blifvit tröga genom sin
overksamhet. M. Mac-Gregor föreslog att
återupplifva ett slag af arbete, hvilket
omstän-digheterne tycktes gynna. Fransmännen,
hvilka man då väntade i svärmar, skulle
utan tvifvel tycka om att på Londons
gator återfinna en beqvämlighet, hvilken de
voro vana att åtnjuta på gatorna i Paris,
den att vid behof kunna utplåna spåren
efter den menliga inverkan, som gatsmutsen
i en stor stad utöfvar på en elegant
fotbeklädnad. Förslaget sattes i verket och fem
små shoe-blacks visade sig den 1 April
1851 i den stora hufvudstaden. Det var
ett événement. Våra unga rekognoschörer
inkräktade the Strand, bemäktigade sig
Piccadilly och fattade stolt posto på de
ställen, hvilka Londons polis hade anvisat
dem. Det var ännu blott förtruppen af en
armé, hvilken man föresatte sig att
småningom kasta fram på den stora stadens
gator, om erfarenheten komme att visa det
planen varit lycklig. Några af dessa
fattiga barn, som upptogos af shoe-blacks
föreningen, voro fader- och moderlösa; andra
kringströko alltifrån sin födelse,
utmergla-de af hunger, genom verlden; flertalet ibland
dem kände icke till lyxen af ett tak,
hvarunder de kunde hvila sitt hufvud: de sofvo
om nätterna i kärror eller på husens trösklar;
alla voro eländiga, öfvergifna, höljda af
trasor. Efter några dagars förlopp var
framgången afgjord. Den stora mängden
af främlingar i London gaf, såsom nian hade
hoppats, en betydande utsträckning åt denna
inbringande industri. Under
expositionstiden putsade de unga shoe-blacks
hundratusen par skor, och for tjenade 500 pund
sterling. Den nya industiin, — hvad som
var ännu bättre, — grundade sig på ett
allmänt erkändt behof, ocli borde
öfverlef-va stunden. Kristallpalatset försvann,
shoe-blacks föreningen i London stod qvar. Kram-
handlarne omfattade dessa barn med
vänskap och inbjödo dem till sitt bord.
La-dies kallade dem med en vink till
vagnsdörren, för att gifva dem ett silfvermynt.
Màlarne porträtterade dem och aflönade
dem såsom modeller. De voro det gamla
Londons yngsta skötebarn. För att göra
sig en föreställning om denna institutions
mekanism och dessa barns lif, måste man
nu för tiden besöka ett anspråkslöst hus,
vid Ship-Yard, hvilket tjenar till
hög-qvar-ter för det "röda regimentet" af shoe-blacks.
Jag infördes i detta hus af M.
Mac-Gregor. Klockan var fem om aftonen —
en vinterafton. Vid denna tid återvända
de unge shoe-blacks från sitt arbete med
ansigtet svart, händerna svarta, inen med
ungdomens rosor på kinderna. De tvätta
sig, städa sin låda och nedlägga ärligt i
kassörens händer dagens vinst. Hvarje barn
erhåller först 6 pence såsom lön. Hvad
som återstår af de penningar han medfört,
delas i tre delar: en af dessa lotter
tillfaller åter honom, den andra tillhör
sällskapet, den tredje insättes för hans
räkning i en sparbank. Det är intressant att
se dessa unga ansigten med en min af
förtroende, gruppera sig omkring kouiiténs
medlemmar, af hvilka de fika att tillvinna
sig några uppmuntrande ord och hvilka de
betrakta såsom sina välgörare. Shoe-blacks
liiro-a icke i föreningens hus; ett sådant
n o ~
kaserneringssystem skulle strida mot de
engelska sederna. De sofva hemma hos sina
anhörige eller i fattighus. I sällskapets
lokal finnes endast en restauration, hållen af
en gumma, hvarest barnen kunna låta
servera sig, på egen bekostnad, med tlié, kaffe
och ägg. Om aftonen begifva de sig till
ragged-shools, eller åhöra, om det är
Onsdag, ett intressant föredrag, som en af
komi-tcns medlemmar håller för dem. Följande
morgon, vid dagbräckningen, taga de åter,
glada och lätta såsom lärkor, vägen till den
gemensamma samlingslokalen. Några bland
dem bo långt borta; dessa anlända ofta
sjöledes, med ångbåtar, hvilkas taxa är en
half penny, half-penny-boats. Efter bönen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
