Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Eder i Nåder förklara Wåre afsigter i förevarande
ämne.
Fä det allt, som till Finlands bästa länder, må
kiinna äfvon under närvarande förhållanden
tillvägabringas, hafve Wi i Näder tillätit bemälde
deputerades sammankallande och derjemte till dem
öfverlemnat, att ingå i granskning af de förslag till
författningar, som uti de vigtigaste bland hitintills beroende
ärender komma att på Wår befallning dem föreläggas,
samt att i underdånighet utlåta sig huruledes
desamma på ett landets behof närmast motsvarande sätt
må kunna ordnas intill dess Wi finna
tidsförhållandena medgifva sammankallandet af landtständeme, då
dessa ärender kunna erhålla sin fullständiga lösning
och slutliga stadfästelse.
Härvid hafve Wi haft till syftemål, att genom
bemälde deputerade vinna en säker och tillförlitlig
kännedom om hvad som egenteligen erfordras för
Storfurstendömets fortskridande uti andelig utveckling
och materielt välstånd, samt hvilka åtgärder kunna,
antingen efter landtständernas hörande, eller ock uti
administrativ väg, befordra detta för Wårt hjerta
alltid dyrbara mål; Och är till följe häraf Wår
Nådiga vilja, att nyssnämnde deputerade skola uti alla
förberörde ämnen, efter 6om de komma att dem
föreläggas, fritt och ulan förbehåll uttala landets behof
och huru detsamma må kunna tillfredsställas: ägande
de deputerade, att nti frågor, som kunna blott på
grundlagsenlig väg lösas, afgifva förslag till de
propositioner, som böra landtständerna i sinom tid
föreläggas, hvaremot de deputerades underdåniga
framställningar i öfriga ämnen komma att Wårt Nådiga
afgörande omedelbarligen underställas, dä Wi
förbe-hälleOss, att i Nåder fastställa de ibland dessa
framställningar, som i verklighet motsvara landets behof
och bidraga till dess väl. Och vilje Wi, på det de
deputerades förhandlingar skola vinna större
offentlighet, i Nåder tillåta, att protokollerne vid deras
sammanträden må genom tryck offentliggöras.
I öfrigt hafve Wi, förvissade om de deputerades
fosterländska tänkesätt och undersåtliga tillgifvenhet,
velat i Nåder uppdraga åt Eder, att försäkra dem en
hvar, det yttranden af redbarhet, sanning och
laglydnad städse hafva att påräkna Wårt kejserliga bägn
och Wår Nådiga bevågenhet. S:t Petersburg, den
12 (24) April 1861.
ALEXANDER.
Minister-Stats-Sekreterare, Grefve Armfelt.
= En ungrare inträdde uti en bokhandel i Wien
och begärde en "Globus." Man förevisade honom
åtskilliga sådana, men han fann ingen af dem i sin
smak; utan sade: "Geben sie Globus von Ungarn!
will ich Globus von Ungarn 1"
Ur en gammal krönika.
Lördagen den 20 April.
Nästa onsdag sammanträda här landets samtlige
jernbruksägare, för att höras, om de anse skyddstulleu
fördelaktig för jernbrnken. Den 6 Maj sammanträder
här en annan komité, för att besvara en väckt fråga om
lämpligheten af kursnotering på den finska marken.
I dessa tider har en nyss från Åbo hit anländ
bokhandelsnnvåté: "Sju verldens under eller den
märkvärdiga blomman Sextifolia Decimalis, funnen af en
student-kandidat under vandringen uti bråklärans
blomstergård af —br—W.", icke kunnat väcka någon
uppmärksamhet ens för sin titel — hvilken
förmodligen lärer vara det enda läsbara af densamma.
Vida mera intresse tilldrager sig en annan
bokhandelsnyhet "Folkbildning och Folkskolor", ett utkast
af O. Wallin, folkskollärare. Boken innehåller,
förutom en kort inledning, följande kapitel: I. Hvad är
allmän folkbildning? II. Folkskolans högsta idé. III.
Den Finska folkskolan. IV. Allmogens intresse för
en högre bildning. V. Huru allmogens intresse för
en högre bildning genom folkskolan skall väckas.
VI. Folkskolan en uppfostringsanstalt förbunden med
arbete. VII. Folkskolans undervisningsämnen,
klassindelning, läseterminer m. m. VIII. Dess inre
organisation m. m. IX. Byskolor. X. Om
hemundervisningen. Förf. slutar med uttalande af den önskan,
att en association inom landet måtte bilda sig "för
att bekosta utgifvandet och spridningen af skrifter,
särskildt egnade att lära allmogen inse nyttan och
behofvet såväl af en högre folkbildning i allmänhet
som af folkskolor och deras ändamålsenliga
organisation i synnerhet. Derjemte kunde äfven försök göras
med en tidning eller tidskrift för folkskolan, hvilken,
ifall man befarade att den ej eljest skulle bära sig,
kunde ställas, i likhet "Folkvännen", på aktier." Ämnet
är redigt och klart framstäldt och förf. visar sig ej blott
vara sjelf en intelligent man utan äfven djupt
genomträngd af folkbildningens vigt för finska nationens
framtid. En särskild uppmärksamhet förtjenar denna
bok derföre att förf., synbarligen mera än någon af
dem hvilka förut hos oss behandlat samma ämne, är
förtrogen med den finska folkskolans och
folkbildningens närvarande ståndpunkt, samt oftast tager denna
till utgångspunkt för sina reflexioner.
Jernvägsbanken öfver Thölöviken lärer snart
komma att sättas på prof. Man ämnar neml. öfver
densamma föra ett lokomotiv, som behöfves för material
-transport på vikens andra sida. Det är icke utan en
viss nyfikenhet man frågar sig, om den ännu ej
alldeles fulländade "förenings-banken" skall uthärda
lokomotivets tyngd.
Veckans krönika.
Lördagen den 27 April.
Vi hafva snarligen första Maj och vädret erinrar
fortfarande om November. Våreu har råkat ut för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
