Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
mynt. Förhållandet i England är särdeles
betecknande. Ända till början af vårt
sekel präglade de större handelshusen
derstädes sjelfva sitt skiljemynt. De rikaste
satte, naturligt nog, sin ära uti att göra
dem så prydliga som möjligt och de
privata engelska kopparmynten från denna tid
äro en eftersökt artikel för alla mynt- och
medaljsamlingar. De voro snarare ett slags
vexlar eller assignationer, än mynt,
lydande på ofta betydligt högre valör än
metallvärdet, såsom äfven deras engelska
benämningar, tradesmen’8 tokens, copper
no-te’s antyda *). En utmärkt engelsk
mekaniker, hvars namn redan förut detta år
blifvit omnämndt i Papperslyktan ’4’*) Boulton,
anlade 1788 i närheten af Birmingham en
fabrik för tillverkningen af dylika mynt
och vann för sina vackra typer och
fabrikationens utsträckning europeisk
ryktbarhet, så att slutligen äfven engelska
styrelsen, för att förekomma förfalskning af
dess kopparmynt, fann sig föranlåten att
(år 1799) beställa sådana på Boultons
fabrik, för att genom prägelns finhet
tillintetgöra möjligheten af efterapning.
Vi hafva med afsigt ledt oss till denna
punkt. Det är i hög grad betecknande,
att den engelska regeringen vid
ifrågavarande tillfälle blef ordentligen nödsakad
att vända sig till en enskild fabrikant för
tillverkningen af det bästa möjliga
skiljemynt. Den enskilda företagsamhetens
öfverlägsenhet ej mindre vid tillverkningen
af mynt än vid hvarje annan industri är
nemligen en sak, som icke mera genom
allmänna förnuftskäl behöfver bevisas; den är
genom erfarenheten bekräftad och kan
medelst siffror ådagaläggas. Den är lika
afgjord med afseende å ädla metaller som
skiljemynt, ehuru olika synpunkter måste
i hvardera fallet göra sig gällande.
*) Möjligt är att Carl XII från dessa tradesmen s
tokens tagit idén till sina mynttecken, hvilka i sjelfva
verket ej voro att betrakta sora mynt, utan såsom
med tvångskurs löpande noter af koppar, copper nötes.
**) N:o 6. Gasverket och Gaslysningen i
Helsingfors.
Det blifver här nödigt att närmare gör»
sig reda för hvad man menar med
"skiljemynt." Till en början kunna vi anmärka,
att, liksom "pappersmynt" alldeles icke är
något mynt, egentligen taladt, så är
skiljemyntet icke heller något mynt, mer än till
någon del eller "allt som man tager det."
Myntet är en vara. Den lycklige, som kan få
en silfverrubel i sina fingrar, vet sig dermed
vara innehafvare af en qvantitet metalliskt
silfver, som (i det närmaste åtminstone)
motsvarar det värde i andra varor, som i
marknaden utbytes mot 13 lod 16 gran fint
silfver. Men den som är innehafvare af
100 kopparkopeker äger på långt när icke
denna tillfredsställande visshet. Han kan
tvertom vara öfvertygad att försäljningen
af kopparen skulle utsätta honom för en
ruinerande förlust: han skulle icke ens få
25^ af hvad han utgifvit derför.
Skiljemyntet är ett slags banksedel, eller en skuldsedel
ställd på innehafvaren, eller en vexel, huru
vi vilja kalla den, gjord af metall, endast
för att ej så hastigt förslitas, vid den mängd
af byten den har att förmedla.
Metallvärdet är en bisak; man emottager den som
mellangift vid varubyten, utan att så noga
granska dess inre värde, emedan man är
öfvertygad att i nästa ögonblick finna
tillfälle att åter utgifva den till samma värde
åt någon annan. Skillnaden mellan dess
nominella värde och metallvärdet begränsas
således endast af den retelse till
efterapning, som deruti kan ligga — och hvilken
retelse motväges af de straffbestämmelser,
lagen för en slik förbrytelse utstakar, och
de svårigheter, som möta att bringa en
större massa falska småmynt i omlopp, utan
att utsätta sig för att blifva ertappad. I
fall icke alltför stora massor af skiljemynt
utskickas, kan denna skillnad utan fara
utsträckas ganska långt. Som
skiljemyntet cirkulerar med en otrolig hastighet —
ingen vill emottaga ett större belopp deraf
och ingen blifver dermed liggande —; så
är det belopp af skiljemynt, som för
cirkulationen inom hvarje stat är af nöden,
jemförelsevis ganska ringa. När för mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
