Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
som besörjes af 6taten, utmärker sig
genom en klandervärd misshushållning och
en mängd inritade missbruk. Så till ex.
bör, enligt lag, en hvar som inlemnat- ädla
metaller till myntet få dem kostnadsfritt
myntade. Meu detta är fullkomligt
illusoriskt, ty man behåller desamma så länge
på myntet, att ränteförlusten öfverstiger
hvad man till Englands bank betalar för
utbyte af myntadt guld emot tackor, och
dessutom fordras en ganska dryg afgift "för
pro-bering." Det franska systemet visar sig
således i alla afseenden såsom fördelaktigare.
Vi kunna icke afsluta denna uppsats
utan att såsom en glädjande nyhet
omnämna, att den finska styrelsen som bäst är
allvarsamt sysselsatt med åtgärder för
inrättandet af ett mynthus, för hvilket plats
lärer vara utsedd på Skatudden samt
valsverk m. fi. nödiga apparater lära komma
att beställas å Dahlsbruk, hvarjemte br
ingeniören Soldàn med det första skall
afresa till utlandet för att taga kännedom
om dess bästa inrättningar för samma
ändamål. Då det synes föga troligt, att med
ett så dyrt etablissement kunde förafses
endast tillverkning af skiljemynt för
penni-räkningen, helsa vi dessa åtgärder såsom
glädjande förebud till andra, hvilka skola
återgifva landet ett klingande
cirkulationsmedel. E. B.
liorrcsjioiMlans från Paris.
(Forts. fr. N:o 14)
Att emellertid bereda Scribe’s och
Frankrikes många före honom bortgångne store
mäns dramatiska mästerverk en tryggad
och gästvänlig fristad har förslaget om
bildandet af en theater, uteslutande
förbehållen pjecer, hvilkas framgång vore nog
sanc-tionerad af tiden för att kunna betraktas
såsom "klassiska", ånyo och på allvar
upp-dykat. Denna scen skulle förläggas i en
afLouvre’ii8 pavillon’ner och sålunda
komplettera de andra dervarande musèerna, och
Comedie-Franpaise skulle alltså komma att
till den stå i samma förhållande som i må-
leriväg Luxembourg nu står till Louvre’n,
d. v. s. öfverlemnas uteslutande åt
lefvande författare. På detta sätt har man säkrast
trott sig kunna upprätthålla en stadgad och
god repertoir och motarbeta den nyaste
franska skolans allmera utpreglade
slippri-ga, effektsökande tendens.
Men huru nu förhållandet än må vara,
är och blir dock theatern i alla dess
gradationer och nyanser ett behof för
Parisaren. Theatern och Caféet, se der de
två förströelser, som ban sist af alla vill
afsäga sig! Der är för honom jemlikhetens
skola, der är hans ersättning för
familje-lifvet, der utbildar han sin
verldsåskäd-ning och politik. Då den finske
arbetskarlen funderar hvilken prest i
församlingen månde vara den bäste predikanten,
reflekterar Pariser-blusen åt hvilken aktör
han bör skänka företrädet; och när
nordbon efter slutad sysselsättning går hem
till sig att tillbringa qvälln i skötet af sin
familj, går Parisaren till sitt café att läsa
dagens tidningar och få ett parti schack
eller domino i gång. Reflexionen är
gammal, men sann; och Saint Marc-Girardin
säger ganska träffande att ’den franska
idealismen gör sig mera gällande utom än
inom de privata förhållandena." Och dock,
tillägger han, är det just de privata
lef-nadsomständigheterna som utgjort klippan
och stötestenen för alla revolutioner och
regeringar. Hos engelsmännen består det
offentliga lifvet i handlingar, hos
fransmännen i tankar och meningar. Staten
skall handla för dem, tänka för dem, vara
fri för dem — men ej ingripa i de privata
lefnadsvanorna. Så länge revolutionerne
förorsakade omvältningar i det offentliga
lifvet, höllo de sig; men från det ögonblick
man misstänkte dem för att inkräkta pä
det privata gebitet, föllo de objelpligen.
Detta har sin förklaring deruti att
fransmännen göra mera afseende på
jemlikhe-ten, än på friheten och att, medan de äro
idealister i sina böcker och revolutioner,
de äro en smula materialister i sina hus.
De franska hemmen erbjuda nemligen, öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
