Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
dets ringt» utbildning. Detta förhållande åter hade
sin grund hufvudsakligen i Ståndens ställning till
hvarandra. Stånden voro nemligen pä den tiden vida
mera fristående frän hvarandra än i sednare
tideide fattade i vigtiga frågor, såsom t. ex. i
bevillningsfrågor, särskilda beslut oeh afgåfvo till Konungen
särskilda svar. I följd häraf tillsatte hvart Stånd för
sig, af sina ledamöter, då behofvet kräfde, de
utskott det fann nödigt, vanligen alltid ett ständigt, för
utarbetandet af Ståndets Besvär, och dessutom flera
tillfälliga utskott för bearbetning eller uppsättning af
vigtigare mål. A en annan sida hade den muntliga
ineddelelsen emellan Stånden ännu icke lemnat rum
för den skriftliga, hvilkens organer utskotten nu för
tiden äro. Ett Stånd afsände ofta ett utskott, som
det hette, eller, som det nu skulle heta, en
deputation till ett eller ßera af Medstånden för att rådgöra
om ett angeläget ärende: detta ärende afhandlades
dä omedelbart mellan det ena Ståndet in pleno, och
det andra Ståndet genom dess utskotts-ledamöter.
Icke sällan emottog ock det Stånd, till hvilket
utskottet kommit, blott dess meddelade framställning,
rådplägade derom, och afgaf sedermera svar genom
ett från sig afsändt utskott.
De gemensamma eller allmänna utskottens dubbla
bestämmelse, att dels utreda målen och dels bilda en
«ubet emellan Stånden, genom öfverläggning af vissa
utsedda ledamöter från hvart och ett af dem, kunde
icke fordra synnerlig rikedom pä former, så länge
målen voro så få och till sin natur enkla samt
Stånden, säsom nämndt, icke sällan genom deputerade
trädde i omedelbar berüriug med hvarandra.
Likväl var en stam redan bildad till den
sedermera så starkt utgrenade utskotts-inrättningen. Det
första och förnämsta bland de gemensamma utskotten
var det Sekreta Utskottet. Samtidigt med riksdagens
förökade makt hade det uppkommit och det hade
utbildat sig med den. Då det merendels var vanligt
att utrikes ärender framställdes för Ständerna, kunde
naturligtvis kännedomen af dem endast meddelas till
ett mindre antal af riksdagens ledamöter. I en tid,
då statsverkets tillstånd ansågs böra vara en
hemlighet, låg den utvägen äfven nära till hans, att till
samma Sekreta Utskott gura framställningar som rörde
rikets drätsel. Reduktionsbeslutet 165Ö var uppgjordt
i den riksdagens Sekreta Utskott. Föreningeu Eter i
detta utskott af de eljest skiljda Stånden, ej mindre
än hemligheten af dess förhandlingar, skulle snart göra
Sekreta Utskottet till hufvudsäte för den makt,
Ständerna hade att utöfva. Deu syftning att besluta med
Rikets Ständers rätt, hvilken från början förefanns i
alla utskott, just derföre att de voro delegationer af
samtliga Stånden, visade sig starkast i det Hemliga
Utskottet, hvilket ännu i våra dagar ieke belt oeh
hållet försvunnit, ehuru tvenne stora hufvudgrenar af
dess verksamhet blifvit af nu gällande
riksdags-ordning fördelade på Konstitutions- och Stats-utskotten.
Det fasta utskott, som dernäst uppkom, var
Bankoutskottet, hvilket sexton år före den riksdag, om hvilken
vi handla, första gången blifvit tillsatt och sedermera,
beslutande mnd Rikets Ständers rätt, forfor att
tillsättas vid hvarje följande riksdag.
Benllnings-utskott och Besvärs-utskott funnos väl
redan, men de hade ännn icke hunnit blifva
gemensamma för deputerade af särskilda stånd, hvilken
förändring tillhör en långt sednare tid. Hvart Stånds
allmänna och enskilda besvär utarbetades af det för
sådant ändamål af Ståndet tillsatta utskott. I Adelns
Besvärs-utskott ansågs det vigtigt att de närvarande
Landshöfdingarne skulle vara ledamöter. — Ett
Be-villnings-utskott finnes vid 16S0 års rikdag endast
tillsatt af Riddarhuset, och dervid iakttogs redan, hvad
i ett ännu gällande grundlags-stadgande finnes uttryckt,
att i detta utskott skulle företrädesvis sitta "de som
känna orterna." Ett fragment af detta
Bevillningsutskotts handlingar finnes ännu i behåll.
Lag-utskottet kan anses som det yngsta af var
tids förberedande utskott. Det fanns ännu icke vid
denna tid, och kunde svärligen finnas, då Ständerna
väl i allmänhet granskade och bedömde af Konungen
öfverlemnade författningar, men icke uppgjorde elier
till bokstafven ändrade lagtexter.
Jemför inan det anförda med de i
detalj utarbetade bestämningarne angående
utskottsväsendet uti 1720 års
riksdagsord-ning, sä inses lätt, hvarföre en återgång
till de förra outvecklade formerna på
Gustaf Ill:s tid icke mera var tänkbar.
Ofantlig eldsvåda i London.
Medan vi här i norden brände våra midsommar
"kokkor", har verldsstaden London varit skådeplats
för en af de mest förstörande eldsvådor. Lördagen
den 22 Juni, klockan 3 c. m., utbröt eld — enligt
livad man förmodar genom sjelfantändning af ett
parti hampa — uti ett magasin, hvilket på ena sidan
vette ät Themsen, på andra sidan mot Tooley-street.
Detta magasin, tillhörande firman Shovell, stod i
sammanhang med 7 eller S dylika, som ägdes af
samma hus, och, sträckande sig 6 våningar i höjden,
upptogo en rymd af tre aeres. De öfra våningarne
innehöllo the och siden, de nedra voro fyllda ined tjära,
olja, bomullsbalar, säpa, humla och säd. Lågan, som
innan 6läckningsredskap hunno till stället häftigt
uppflammade, erhöll genom denna mängd af närande
ämnen en sådant lart, ott inga ansträngningar
förmådde hejda densamma. Ett ögonblick befarade nian
att bela l.ondon skulle blifva uppslukadt af eldhafvet.
Men vinden, som i början låg åt staden, lade sig
sednare, och en mängd explosioner, som
framkallades af i källrarne förvarad Salpeter m. m. bidrog,
mera än vattnet ur sprutorna, att hämma elden. Deu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
