Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
bundna i stadigt omslag af groft kardus.
Detta skaldiska herbarium, i hvilket bland
allt det stickande äfven visade sig mången
ljuf och intagande blomma, skilde sig från
alla vanliga herbarier: just derigenom att
"pressen" anlitades kom det till lif och
blomstring. En man, hos hvilken svenska
litteraturen för öfrigt står i så stor
förbindelse, hr L. J. Hierta, uppsökte den
poetiserande kadetten, tryckte i sin tidning
åtskilliga stycken och utgaf på sitt förlag,
år 1837, Dikter af Wilhelm von Braun,
första bandet.
Innan dess hade han, 1834, slutat sin
krigsakademiska bana och samma år ingått
som fänrik vid Westgötadals regemente.
Var det verkligen på sångens "afväg"
som Wilhelm von Braun ihopplockade sin
skiftande blomsterskörd?
Visserligen .... Ty han afvek från
den tidens nötta farväg och hade ingen
blick för tårpilarne och cypresserna, som
som öfverskuggade densamma, intet öra
för det sentimentala pjollret och pjunket
från de då moderna sångarne, hvilka
öfverröstade tillochmed Karl Fredrik
Dahlgrens lyra, hvars strängar dessutom,
kanske just genom detta förhållande, fallit en
smula till förstämning.
Fri och kraftfull och med berserkamod
gick Braun fram på den af honom sjelf
upptagna vägen, dit publiken följde
honom, förvånad och betagen. Han nedhögg
den sorgliga skogen och utvidgade sin
"afväg" till den rymligaste landsvägssträcka,
der sångens vänner med friare utsigter
öfver jorden kunde i all förnöjelse
promenera, utan att ideligen störas af
öfvervintra-de näktergalar eller sommardystra
nattugglor .... Tillochmed hans
sångarbrö-der följde honom — ja, enoch annan bland
desse försökte att härma hans
oefterhärmliga toner, och de andra blefvo, dels af
hans gyckel öfver pjunkeriet och dels af
hans exempel, väckta till öfvervägande af
den sanningen att poesiens källa
ovilkorligen måste utsina, om den icke eger annat
tillflöde än tårar, särdeles artificiella tårar.
Åtminstone började efter Brauns
uppträdande de sorgliga harpspelarne att
om-stränga sina strängar till andra toner.
Sålunda skaffade den unge martissonen
frisk och ren luft inom den sjukliga
svenska poesien, och han emottogs också med
allmän glädje. Man fann genast att allt
var lefvande hos den nye skalden, att hans
ådra flödade ur fri och egen grund och att
tanke och form voro tvillingar, under det
hos de andra än formen våldfördes för att
få en tanke, än tanken för att få en form.
Och den "glade", den frie sångarens
popularitet var med ens stadgad för att aldrig
minskas.
Ett nytt häfte Dikter utkom — det
andra— så det tredje ... vidare ett fjerde...
och derefter en mängd likartade dikter
jemte smånoveller och berättelser, vanligen
under kalendernamn, och hvart och ett
arbete helsades redan på förhand af
publiken med bifallsrop *).
Visserligen kastade Braun bland
massan af sina skrifter fram åtskilligt
underhaltigt gods, tillochmed sådant som hade
föga annan förtjenst än den kitlande
tvetydigheten i en temligen sjelfsvåldig
skepnad — måhända ett någon gång beräknadt
offer åt den "stora" publikens "smak" —
men i det hela visade sig omisskänligt det
äkta skapande snillet och antog den
elegiska natur, som i vår poesi så ofta är
parad med satir och öfverdådigt gyckel. "Vid
sidan af Brauns litterära frivolitet", säger
*) Brauns samtliga skrifter bära följande titlar:
Dikter, första bandet, 1837. — Dikter, andra bandet,
1838. — Nyare dikter, 1840. — Dikter, fjerde
samlingen, 1841. — Calle, också en poetisk kalender,
1843. Carolina, poetisk kalender, 1844. — Bror,
poetisk kalender, 1846. — Berättelser och utkast, 1847.
— Knut, poetisk kalender, 1847. — Den namnlöse,
poetisk kalender, 1849. — Lite nytt till julen, sex
ut-kast med tolf illustrationer, 1849. — Berättelser,
rese-ininnen, m. m., 1850.— Herr Börje, poetisk kalender,
1851. — Sju sofvare, poetisk kalender, 1S53. —
Farbror Mårten, poetisk kalender, 1856. — Z., poetisk
kalender, 1858, samt Borup, poetisk kalender, 1860.
Åtskilliga af dessa hans arbeten ha erhållit flere
upplagor, och ett litet urval är öfversatt på tyska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
