- Project Runeberg -  Irland och Parnell /
20

(1891) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Parnell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mor

20 IRLAND OCH PARNELL.

Fenierna hafva äfven sedan dess tid efter annan
låtit höra af sig genom enstaka brand- och mordanlägg-
ningar; men dessa utgingo endast från de vildaste bland
de amerikanska fenierna, en liten skara, hvars mäst be-
ryktade namn var O’Donovan Rossa. Själfva rörelsen
var krossad eller hade, rättare sagt, antagit andra former.

Ty visa af erfarenheten, återgingo ledarna till O’Con-
nells en tid så förkättrade taktik. Man beslöt åter-
upptaga striden på konstitutionell mark och med de
gamla lagliga medlen: föreningarna och mötena. En
uppmuntran att ånyo beträda denna väg hade man fått
genom den irländska statskyrkans upphäfvande 1868, ett
värk af Englands store minister Gladstone.

kk kk
FK

Katolikernas emancipation var vunnen, tionden och
statskyrkan afskaffade, men ännu väntade två stora
frågor sin lösning. Det var jordfrågan, eller frågan om
förhållandet mellan arrendatorer och jordägare, samt
den som i sig innefattade alla de andra, frågan om själf-
styrelse för Irland.

Den senare var ett arf från O’Connell, men tillika
något mer. Den inneslöt ej blott frågan om unionens
upplösning och ett eget parlament för Irland, utan äfven
den om en egen inhemsk förvaltning för ön. En bitter
erfarenhet hade lärt irländarna, hvilket tomt bländvärk
en representation är som står under kontroll af en främ-

mande ståthållare. Upplösningsfrågan växte därför helt

naturligt ut till en fråga om egen styrelse i allt som
uteslutande rörde Irland.

Så uppstod den irländska fråga, som under den
senaste tiden blifvit den mäst brännande af alla: hem-
styrelsefrågan, den om home rule. Den väcktes redan
1872 af den man som öfvertagit ledarskapet för det
irländska partiet i parlamentet och nu stiftade den första
home-rule-föreningen: Isaac Butt. ;

Han förde Irlands talan i parlamentet på ett värdigt
och manligt sätt, men med mycket liten framgång. Irland

och irländska frågor hade för underhusets ledamöter i

gemen blifvit de tråkigaste ämnen i världen. Också
skyndade de, så snart en sådan fråga kom före, att lämna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 6 22:15:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/parnell/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free